- Jag har saknat kontakten med barnen, förklarar Inga-Britt Dahlby, som återvänder till förskolan Skräddaren där hon har arbetat förut.
Efter en studiecirkel med sex träffar var det examen i sagoskolan och i går kunde personal från sex gotländska förskolor "kvittera ut" varsin sagoläsare. De förskollärare som har haft sagoläsare hos sig förut har bara positiva erfarenheter av dem. I stora barngrupper är det en tillgång att ha någon som har tid att läsa sagor för en liten barngrupp.
- Man kan aldrig läsa för mycket för barn, säger Maj Kalmén, som arbetar på förskolan Persgränd i Visby.
Maj Kalmén tar med sig Monica Grant till barnen på Persgränd. Monica, som förr var konsumentvägledare, har fått tid över som pensionär och med en lång rad barnbarn vet hon hur viktigt och roligt det är för barnen att få höra sagor. Flera av de andra sagoläsarna har egna barnbarn som bor på annat håll.
Inga-Britt Dahlby har arbetat i barnomsorg och förskoleklass och sedan hon gick i pension förra hösten har hon saknat kontakten med barnen. Nu kommer hon tillbaks som sagomormor till förskolan Skräddaren, där hon arbetat tidigare. Det kändes lite märkligt först, men också njutbart:
- Jag har tid på ett helt annat sätt nu när jag inte behöver ta ansvar och planera för verksamheten.
Det är små barngrupper som samlas omkring sagan. På så sätt finns det tid och möjlighet att prata om berättelsen och annat som barnen går och grunnar på. Att få möta och samtala med en äldre person som har tid är en viktig del i projektet. Barnen tycker om att sitta ner tillsammans med någon som har tid.
- Det kan bli tävling om vem som ska sitta närmast, berättar Inga-Britt.
- Många barn har ju inte sina egna far- och morföräldrar i närheten, säger Karin Blomquist från länsbiblioteket.
Projektet med sagoläsare i förskolan går under namnet "Allas barnbarn". Det startades som ett nationellt projekt av pensionärsorganisationerna i mitten av 90-talet. Då hade man fått flera larmsignaler som pekade på att läsningen för barn måste uppmuntras: Flera undersökningar visade att föräldrarnas eget läsande för barnen hade minskat. Biblioteket fick mindre pengar till nya barnböcker och utgivningen av nya böcker för barn minskade.
På Gotland har länsbiblioteket och barn- och utbildningsförvaltningen utbildat sagoläsare sedan 2002.
Med tillskottet av de sex nyutbildade sagoläsarna finns det just nu 23 personer som går ut och läser för förskolebarn i Visby, Eksta, Tofta, Stenkyrka, Fardhem och Hemse.
Men efterfrågan på sagoläsare är större än tillgången och därför kommer man att bjuda in till en ny kursomgång redan den 24 januari.
Annika Hallgren är glad för att hon fick möjlighet att gå kursen. Den har handlat om allt från boktips och berättargrepp till barnets språkutveckling.
- Man kan tycka att man inte ska behöva gå kurs bara för att man ska läsa sagor för barn, men det är så mycket som man inte känner till när man själv inte har arbetat i barnomsorgen, förklarar Annika Hallgren.