Eva Adolfsson får arbetsro i Visby

Kultur och Nöje2006-10-21 06:00
Författaren Eva Adolfsson är flitig gäst vid Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. Nu har hon snart avslutat en tvåveckors sejour här för att skriva på sin nya roman.
- Här får man arbetsro, konstaterar hon.
Trots att hennes förlag, Bonniers, har en egen skrivarstuga på Klinten i Visby innerstad, väljer hon författarcentret eftersom hon trivs så bra där och att det finns kollegor att prata med. Kontakter som kan vara bra att ha som yrkesmänniska, förutom att det är trevligt och givande att möta kollegor från andra länder.
- En gång träffade jag en polack här som också var och lyssnade på en föreläsning jag höll på biblioteket. Han blev så inspirerad att han bjöd ner mig till Krakòw där jag föreläste för polska studenter om svensk litteratur.
En annan gång förmedlade hon kontakt mellan en rysk poet och en översättare för eventuell utgivning i Sverige.
Att hon själv kan tala ryska är en klar fördel i sammanhanget och vistelserna i Visby är i stort sett de enda tillfällena hon får anledning att tala språket.

*
Eva Adolfsson vill inte tala om boken hon håller på att skriva men gärna om den atmosfär och kreativa stämning som finns vid centret på Kyrkberget.
- Det som är bra är just det att här kan man koncentrera sig på skrivandet och skala av allt annat. Samtidigt är det bara att gå ut genom dörren så har man något vackert att se på: havet, Almedalen, Nordergravar. Det är väldigt avkopplande jämfört med Stockholm där man måste ta tunnelbanan för att komma nånstans.
I våras fick Eva Adolfsson Sveriges Radios Romanpris för boken "Förvandlingen", en skildring av en kvinna som just ska få sitt första barn och samtidigt skriver på en uppsats. En berättelse med många bottnar om existens, identitet och att "förvandlas" från en människa till en annan; att bli mamma eller att bli författare.
- Huvudpersonen Agnes är också ensamstående, något som jag ville skulle förmedla att i de här stora frågorna så är vi alltid ensamma.
Boken är i stort sett slutsåld men kom nyligen ut i pocket av "En bok för alla".
Vad tycker du om det här med att bli bedömd och få pris?
- Det litterära livet har ju blivit så, det fokuseras mycket på priser och jag vet inte om det är så bra men samtidigt blir man ju glad när man själv får pris. Särskilt som det här priset har utsetts av radiolyssnare, kunniga och engagerade människor som diskuterar litteratur och läser ens böcker.
Sätter det press på en att skriva ännu en prisad bok?
- Nej, tvärtom. Det ger en bekräftelse på att det man gör är bra. Det går ju upp och ner och man tvivlar ibland på om det man gör är något som kommer att intressera någon enda annan.
Eva Adolfsson bedömer även andras litteratur, dels genom att skriva i Dagens Nyheter, dels som ledamot i en jury som ska utse bästa debutantbok.
- Det är bra att läsa mycket av andra, även om det tar lite tid.

*
Eva Adolfssons far, arbetarförfattaren Gunnar Adolfsson, har såklart sin del i att det blev det som det blev. I år skulle han ha fyllt 100 år och det ska firas i olika sammanhang där Eva ska delta. Gunnar Adolfsson beskrivs som en av få manliga författare som har skildrat kvinnoförtryck och engagerat sig för kvinnans jämställdhet med mannen. Även det ett engagemang som förts vidare till dottern, även om det hade förutsättningar att födas ändå, utan faderns påverkan.
- Alla kvinnor ser väl dessa problem men mitt engagemang är inte politiskt utan jag verkar mer för att lyfta fram kvinnliga författare som blivit väldigt styvmoderligt behandlade genom åren. Jag har undervisat och varit med och skrivit i den nordiska kvinnolitteraturhistorien som kom ut i flera band för något år sedan. Det är givande för en själv att upptäcka det som varit undanskuffat i skuggan av "de stora kanonerna".
Vilken motsvarighet finns i dag till den arbetarlitteratur som bland andra din far stod för?
- Det skulle i så fall vara de unga invandrarnas litteratur. Det är inte riktigt jämförbart men det handlar också om att inte ingå i litteraturens gemenskap utan att man kliver in utifrån.
Eva Adolfssons nästa roman som hon nu skriver på här i Visby beräknas komma ut våren 2008.
Livstycken (1980)
I hennes frånvaro (1989)
I gränsland. Essäer om kvinnliga författarskap (1991)
Till Moskva (1995)
Till skilda orter (1998)
Hör, jag talar (2003)
Förvandling (2005)
Dessutom har hon medverkat i ett antal essäantologier, bland andra "Vardagsslit och drömmars språk" (1981) och "Arbetets döttrar" (1986).
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!