En träfigur till sjöman står utanför den gamla varvsbyggnaden och hälsar välkommen. Det kostar ingenting att gå in, men om du vill kan du lämna ett frivilligt bidrag.
Sjöfartsmuseet i Slite hamn är ett verk som uppkommit tack vare några eldsjälar och deras brinnande intresse för sjöfartshistoria. Varje måndag kväll samlas de i hamnen för att pyssla med vad som nu är deras projekt för stunden.
På grund
Kjell Gardelin är en av eldsjälarna. Han är gammal kustbevakare och båtbyggare, och berättar hur de brukar köra igång den gamla tändkulemotorn som just i dag står tyst innanför portarna på museet. Motorn som en gång suttit på skutan Rauni, och som gick på grund vid Gotska sandön 1964, fick de 2004 efter att den hade stått och samlat damm i 40 år.
- Rauni hade en gång tjänstgjort som liten fraktskuta, men familjen som hade den då använde den som fritidsbåt. De ankrade på sydvästsidan av Sandön, som är ganska stenig, och så rodde de iland utan ankarvakt. Vinden vände, skutan draggade och åkte till slut upp på stranden där den ganska snart blev ett vrak. Fyrvaktarpersonal lyckades rädda den här motorn som drev ankarspelet, berättar Kjell Gardelin.
Mer än gamla motorer
Den gamla tändkulemotorn får dela golvplats med ytterligare en gammal vinschmotor, samt ett gäng utombordare av modell äldre. Men det är långt ifrån bara motorer på museet i Slite. I ett litet rum har man gjort i ordning en utställning. Kjell Gardelin och hans eldsjälspolare arkitekten, fotografen, stenhuggaren, järnhandlaren och verktygsmakaren, kallar utställningen för 5 000 års sjöfart på fem meter. Det är pappers- och trämodeller av fartyg och flytetyg som befolkat haven under de år vi känner till. Bland annat finns modeller av de nyaste gotlandsfärjorna, men även en av Ångfartygs AB Gotlands (senare Rederi AB Gotland) passagerarfärja Drotten, som trafikerade Visby mellan åren 1928-1964.
En ny utställning berättar historien bakom tjugotalet livbojar som kustbevakare fiskat upp ur havet från havererade fartyg, varav den äldsta är en livboj från 1914 tillhörande en tysk ubåt.
Förra sommaren kom ett uppskattat tillskott i samlingen båtrelaterade saker. Med hjälp av radartekniker Lennart Larsson från Fårösund, har man sparkat igång en gammal radar som man, vid fint väder, kan se ända till den baltiska kusten med. Besökare har två skärmar att titta på. En på övervåningen, och en på nedre våningen för den som inte orkar gå i trappor.
Bevarad känsla
Det finns många minnen bevarade från tiden då varvsbyggnaden faktiskt var ett varv. I den större salen står ett gammalt gångspel som användes vid kölhalning, och i taket hänger stora block. Även gamla foton visar hur det en gång såg ut. Kjell Gardelin sitter och bläddrar i nummer två, årgång 1992 av medlemstidningen Länspumpen. I den finns en artikel skriven av Gustaf Gustafsson som beskriver kölhalning under 20-talet, då man genomförde underhållsarbete och reparationer på skutans underkropp. Kölhalning i annan bemärkelse är den när en besättningsman, som straff för ett brott han begått, dras med rep från ena sidan av skutan under kölen och upp på andra sidan. Ett straff som inte alltför sällan resulterade i död.
Hermanna
Ett annat tillskott i samlingen är gamla lotsen Högbergs tvåmänning, Hermanna. Hon byggdes på Bogrens snickeri i Slite 1940 och användes till att lära Sliteungdomar lite sjövett. Sjöfartsmuseet har bytt köljärn och gjort henne segelklar för att i sommar kunna chartra ut den gamla tvåmänningen med rorsman och allt, till den som är intresserad.
Kluckande dansk
Den skumma lysrörsbelysningen i kombination med det ur högtalarna kluckande ljudet av en gammal dansk Hundestedtmotor får besökaren i rätt stämning. För att inte tala om doften. Gamla båtprylar i ett gammalt varv i en hamn har en alldeles särskild doft.