Engbergs beryktade uttalande om deportering
Gotländskt Arkiv 2005 är sig inte lik. Boken har mjuka pärmar och nytt format.
Nåväl, nu är förstås innehållet det viktigaste i Fornvännernas traditionella årsbok, eller "Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner" som det klassiska namnet prosaiskt lyder, som punktligt utkommer strax före julhelgen och där årets utgåva utgör årgäng 77. Redaktören Birgitta Radhe kan som brukligt presentera ett rikhaltigt och varierat innehåll om än något mindre i omfång än brukligt de senaste åren.
Inledningsvis hyllar Fornvännernas ordförande, landshövding Marianne Samuelsson, och länsmuseichefen Anki Dahlin, f. landsantikvarien Gunnar Svahnström som vorden 90-åring hedrats med ett eget rum i Fornsalen, Svahnströmska rummet, med innehåll av arkivalier och böcker.
Gunnar Svahnström och Annika Svahnström berättar sedan om Fornsalens första kvinnliga chef, Ella Hellgren.
Ett ämne som väckte debatt då och som fortfarande med jämna mellanrum återkommer i den lokala debatten är riksdagsman Arthur Engbergs, (s), beryktade "deporteringsuttalande" från 1932 om att i händelse av krig ge upp Gotland och flytta invånarna till fastlandet. Fredrik Johansson, studerande, redovisar debatten som följde av det kontroversiella uttalandet i "Herr Engberg har talat".
Så här löd Arthur Engbergs uttalande: "Om Sverige skulle bli satt på mellanhand vid några stormakters krig i östersjötrakten och de skulle vilja ha Gotland till operationsbasis för sitt flyg, så säger jag att vi skulle göra klokt i att låta dem ta ön. Vi vunne säkert på att ta de ekonomiska konsekvenserna av att flytta gotlänningarna till fastlandet".
Arthur Engberg föddes 1888 i Hassela (samma ort som Hasselakollektivet emanerar ifrån). Han var bland annat chefredaktör för Arbetet 1918 och valdes samma år in i riksdagens andra kammare. 1932 fick han en plats i regeringen och blev ecklesiastikminister. Han låg bakom reformer som införandet av den sjuåriga folkskolan och den nya psalmboken 1937. 1940 lämnade han regeringen och blev landshövding i Västernorrlands län.
Med åren har det blivit en hel del mytbildning omkring vad som sades och hur. Det omtalade uttalandet fälldes inte i "vanliga" riksdagen utan i Svenska folkriksdagen i avrustningsfrågan i februari 1932. Denna initierades av 32 kända personer från skilda verksamhetsfält, samlade 396 ombud och verkade för en "allmän, omedelbar och fullständig avrustning".
Uttalandet vållade en kraftig lokal debatt. 1932 var valår och efter valet i september ebbade debatten ut.
Per Westholm tar upp ett ämne, begränsat i sig kan tyckas men härligt att det ändå kan beredas rejält med utrymme. Det handlar om dörrgaller i gjutjärn på fastigheter i Visby innerstad. 107 stycken har han spårat upp. Samtliga förtecknas med adress och typ och ett representativt urval av dessa med sina olika mönster avbildas dessutom.
F. konstmuseichefen Jan Brunius berättar insiktsfullt om konstnären, författaren och botanikern Staffan Rosvall (1922-2002). Tre fårteckningar signerade Staffan Rosvall pryder dessutom omslaget till boken.
Järnvägsforskaren Martin Ragnar skildrar nutidshistoria med känsla i en berättelse om det 2004 nedlagda Stånga mejeri.
Redaktören själv, Birgitta Radhe, skriver om Gotlands första kulturreservat, Norrbys i hemsocknen Hörsne. Landskapsarkeolog Louise Berry anknyter via en genomgång av vad kartorna berättar om Norrbys och socknen.
Väte handlar det också inledningsvis om i byggnadsantikvarie Louise Borgös "Det röda livsträdet bakom kalkputsen". En slingrande ranka som tittade fram från en reliefsten i Väte kyrkas västfasad och som uppenbarades när en bit puts lossnade vid den yttre restaureringen 2003. I texten berättar hon om trädreliefer i olika Gotlandskyrkor och hur trädmotivet skall tolkas.
Latinläraren och barnmorskan Örjan Rudstedt redovisar tankar kring två tolkningar av en medeltida inskrift i Hemse kyrka.
Anna Malmborg och Gustav Malmborg gör kopplingar mellan spädbarn, mylingar och di sma med utgångspunkt i ett skelettfynd från kvarteret Berget 23 i Visby. Fyndet av detta spädbarnsskelett rapporterades i 1997 års Gotländskt Arkiv och nu söker författarna svara på några av de frågor som dyker upp kring ett sådant fynd.
Om kalkmålningar från 1100-talet i kyrkorna i Källunge och Garda skriver Svetlana Vasilyeva, forskare vid Ryska statliga humanistiska universitetet i Moskva.
För den som saknar en arkeologisk genomgång i årets volym så berättar Birgitta Radhe att ett sådant material redovisande de senaste årens forskning inom den gotländska arkeologin kommer att publiceras i 2006 års Gotländskt Arkiv.
Hon avslöjar också att nästa årsbok kommer att bli en temabok och vara upptakten till det omfattande Linné-jubileet 2007, det vill säga 300-årsminnet av dennes födelse.
Så jobbar vi med nyheter