En ren lögn, Peter d’Agnan!
I en debattartikel för drygt en vecka sedan, ställde jag två frågor. Den ena handlade om det totala...
Arkeologen och enmansföretagaren Peter d’Agnan valde i ett inlägg att diskutera den sista. Den första frågan förbigår han utan kommentar.
Vanligen brukar jag inte gå in i diskussion då det jag sagt förvrängs eller om den jag diskuterar med hittar på, eller påstår att jag sagt något jag inte sagt och sedan angriper mig för det. d’Agnan påstår att jag hävdat att arkeologen är en oetisk vetenskapsman. Det är ren lögn och i sin helhet påhittat. Personligen känner jag uppskattningsvis 40 - 50 arkeologer och ingen av dessa har minsta tendens att uppvisa ett oetiskt beteende, utan är för mig seriösa vetenskapare.
Vidare visar d’Agnan oro för att jag kanske läst för få hyllmeter, så jag kan trösta d´Agnan med att eftersom jag är minst 35 år äldre än han och läst flitigt i hela mitt liv så har jag sannolikt läst mer än han.
Däremot har säkert d’Agnan läst mera osteologi och andra stödvetenskaper till arkeologin än jag.
Det är självklart svårt att svara på frågan var gränsen mellan arkeologi och historia går, men d´Agnans inlägg förtydligar det knappast. Min förhoppning var att skapa en saklig debatt kring frågan om avrättningsplatsernas status som begravningsplatser, vilket uppenbarligen misslyckades.
d’Agnan ondgör sig över att jag "vävt samma religion, arkeologi, osteologi, historia samt byggnadsvård kontra etik" som han uttrycker det. Till det kan jag bara säga att det är svårt att frågor om livet och döden är så problematiska att de inte alltid låter sig inordnas i snygga ämnesfack.
Byggnadsvården skulle då enligt d’Agnans tolkning vara min beskrivning av vad kan kände då gravstenen inne i domkyrkan från 1600-talet till en av mina anor renoverades. Sic!
Eftersom d’Agnan i undertecknandet av sitt inlägg, passar på att göra reklam för sitt enmansföretag, vill jag avslutningsvis slå ett slag för Högskolan på Gotlands historiska förening.
Den är öppen för alla som studerat historia vid Högskolan på Gotland. Andra historieintresserade kan bli medlemmar efter prövning.
Så jobbar vi med nyheter