En musikalisk helkväll med kammarmusikens Grande finale

En helkväll med kvalitativa musikaliska förtecken. Så artade sig Gotland Chamber Music Festivals finalkonsert.
- Vi har haft en fantastisk vecka. Sålunda sammanfattade Staffan Scheja den gångna kammarmusikveckan i sina avslutningsord i samband med lördagskvällens Grande finale i S:t Nicolairuinen.
- Finalkvällen brukar av hävd bli ganska lång, påminde han.
Och med ett tvåsiffrigt antal nummer med majoriteten av veckans medverkande på scenen i olika konstellationer och två pauser inlagada så besannades hans förutskickelse. Det blev en musikalisk helkväll - inklusive Nicolaiklassikern med vindgripna notblad. Några nummer hade hörts tidigare under veckan och ett var ett uruppförande - i alla fall söder om Dalälven.
Under aftonen fick auditoriet bland annat ta del av följande:
Cellisten Svante Henryson har varit en av de flitigare medverkande med start redan vid smygpremiären i domkyrkan. Här var han representerad med sin "Stråkkvartett", skriven i vintras. Utannonserad som ett uruppförande nödgades Svante Henryson inledningsvis framhålla att det i så fall var "Söder om Dalälven".
Med sig på scenen hade han Sergej Bolkovets-violin, Avri Levitan-viola och Daniel Blendulf-cello. Ett genomarbetat verk i sju satser framfört i djup koncentration.
Med start i bländverk för Svantes stämma utvecklades det mer och mer till en fullödigt flödande kvartett med tyngdpunkten i samspelet. Ett betydande verk.
Starkt samspel fanns det också mellan Mats Bergström-gitarr och Avri Levitan-viola i första satsen ur Franz Schuberts "Arpeggione-sonat". Mats Bergströms sparsmakat, närmast spröda gitarrspel möttes av Avri Levitans lyhörda violaton och där hans närmast pillemariska bligande emellanåt möttes av kollegans blick och då kändes det musikaliska samförståndet totalt.

Vokala inslag ingick förstås också. Mikael Samuelson har en härligt positiv framtoning med sin sprudlande musikglädje och uttrycksfulla scenstil. Här framförde han bland ett "Sol-medley". Solsånger av Bellman ("Solen glimmar blank och trind"), Beatles ("Here comes the sun") och Doors ("Waiting for the sun") blandades till en fullödig musikalisk enhet.
Mikael Samuelson avslutade med Elias Sehlstedts lyriska "Människans klagan".
Roland Pöntinen är festivalveteranen. Finalkvällen briljerade han bland annat solo i Heitor Villa-Lobos "Alma Brasileira". Brasilanskt temperament som värmde och med en totalt inlevelsefull Roland Pöntinen som exekutör i en starkt personlig tolkning.
Finalens final svarade The Real Group för. De valde några av sina tidigare favoriter, Basie och Mozart, och lade till det den senaste, Povel Ramel. Deras senaste skiva innehåller ju enbart Povel-material. Här valde de vackra "Ta av dig skorna" samt Povels genombrottslåt, ordsprutande "Johanssons boobie woogie vals", där senaste medlemmen Emma Nilsdotter fick briljera.
Efter deras framträdande strömmade så samtliga aftonens medverkande upp på tribunen för gemensam publikavtackning.