En kultur- och konstdebatt efterlyses i skuggan
Somligt kan aldrig återställas. Just nu i dagarna upplever vi efterdyningarna av deras framfart.
*
Även våra ekonomer i detta land har influerats av "Chicagoskolans" nyliberala utförsäljning av stat, demokrati, stabilitet och "den vanliga människan".
Är inte detta vi känner igen sedan den "historiska tidens" begynnelse, att vi börjar se sammanhangen bättre, att vi kan hindra en vidare katastrof?
När vi här talar om livskvalitet, mötes vi av ett totalt oförstånd och viftas bort.
Humanism och kultur ingår inte i regeringens "program". Man håller dock det hela nödigt under armarna.
De skäms inte ens.
*
Kulturinstitutionerna är belagda med mördande fastighetshyror, så all egentlig verksamhet tynar bort. Den individuella kulturutövaren och konstnären som bär upp alltihop ställs utanför.
Ulrika Knutsson, moderator under Almedalsveckan, såg förhållandet och vände sig till panelen med kulturutredarna:
Nå, vad säger nu vi som parasiterar, och vad gör vi åt saken?!
"Jag vet många som kallar detta (konsten) värdelöst arbete; och dessa ingår bland dem om vilka Demetrius sade, att han inte tog mer notis om vindpustarna som kom ut ur deras munnar i form av ord, än dem de utstötte från sina nedre partier.
De är människor som inte önskar annat än materiella rikedomar och är fullständigt i avsaknad av den visdom som år sinnets enda verkliga rikedom. Så mycket värdefullare som själen är jämfört med kroppen, så mycket ädlare är själens egendomar, jämfört med kroppens.
Men ofta när jag ser någon av dessa människor ta detta verk i sin hand, så förundras jag över att han inte håller det under näsan, likt en apa, eller frågar mig om det är något som är gott att äta.
Jag är fullt medveten om att, då jag inte är en boklig människa, vissa förmätna personer anser att de skäligen kan beskylla mig, hävdande att jag inte är en lärd man.
Dåraktiga människor!
Fattar de inte att jag kan svara likt Marius, då han till de romerska patricierna sade att de, som endast ikläder sig andras arbeten inte tillåter mig mitt eget.
De menar att jag, som inte har någon boklig skicklighet, inte kan korrekt uttrycka det jag vill behandla, men de förstår inte att mina ämnen är sådana som måste hanteras genom erfarenhet och inte genom ord.
Och erfarenheten har varit lärarinna åt alla dem som skriver väl. Därför, som min lärarinna, kommer jag att citera henne i alla sammanhang."
Ur Praktiska Råd av Leonardo da Vinci (1452-1519).
Behöver jag i denna tid som råder tillägga något mer, som är nytt?
Så jobbar vi med nyheter