Elfrida Andrée - svenska musikens moder
Elfrida Andrée var feministen som tvingade lagstiftarna att öppna två yrken för kvinnor, organistens och telegrafistens.Men främst var hon musiker och blev Europas första kvinnliga domkyrkoorganist.
Vid Marcussen-orgeln i domkyrkan i Göteborg. Statens musikbibliotek
Foto:
"Lättare vore att rycka en bit ur klippan än att från mig rycka min idealidé: det qvinliga slägtets höjande!"
Elfrida Andrée föddes i Visby i ett av stadens äldsta hus på S:t Larsgränd 1 den 19 februari 1841. Pappa var Andreas Andrée, radikal liberal läkare från Dalarna och mamma var Fåröflickan Lovisa, född Lyth.
I familjen fanns också storasyster Fredrika, sedermera firad primadonna på Stockholmsoperan, och lillebror Tor.
Musiken spelade stor roll i familjen där barnen mycket tidigt lärde sig traktera olika instrument. Elfrida var fyra år när hon fick följa med mamma på sin allra första konsert. Den gjorde ett outplånligt intryck på den lilla flickan.
Pappa Andreas drev på sina flickor, övertygad om att de skulle bli något stort. När Elfrida var sju år och Fredrika tolv spelade de tillsammans Beethovens violinsonat vid Musikaliska sällskapets konsert.
Organistexamen
Vid 14 års ålder skickades Elfrida till Stockholm - hon behövde skickligare lärare än vad ön kunde erbjuda. Två år senare, 1857, tog hon som privatist organistexamen. Men som Sveriges första kvinnliga organist var hon förbjuden att spela på kyrkoorglar, något som var förbehållet män.
Hennes pappa tog strid och lyckades få med sig riksdagsledamoten och ordföranden i Musikaliska sällskapet i Visby, Daniel Söderberg, som motionerade och drev igenom att kvinnor fick rätt till organisttjänst, 1861.
Under tiden passade Elfrida på att också utbilda sig till telegrafist, även det ett yrke stängt för kvinnor. Men 1865 kunde Elfrida som första svenska titulera sig telegrafassistent.
27 år gammal triumferade hon igen och fick tjänsten som domkyrkoorganist i Göteborg. Hon flyttade dit tillsammans med sin kammarjungfru Lisen från Gotland. Där skulle hon stanna livet ut.
I Göteborg lärde sig Elfrida älska och stämma den enorma orgeln, och var nu Europas första kvinnliga domkyrkoorganist.
Spelade sju timmar
Hennes arbetsuppgifter var många och främst spelade hon vid alla fyra gudstjänsterna på söndagarna, minst sju timmar i rad, hon hade sång- och orgelelever och arrangerade egna konserter. Under många år ansvarade hon för de mycket populära folkkonserterna för "kroppsarbetare", till en låg entréavgift.
Elfrida hann också att komponera ett hundratal verk under åren. De första pianostyckena redan som barn. Hon skrev symfonier, orkesterverk, orgelsymfonier, kammarmusik, körverk, pianomusik och sånger. Och hon är den enda svenska kompositör som skrivit två mässor.
Hon samarbetade också med den tidens kändisar, hon tonsatte Viktor Rydbergs Skogsrået 1875 och skrev en opera tillsammans med Selma Lagerlöf i slutet av seklet. Hennes tonsatta Vaknen tillägnade hon Fogelstads medborgarskola.
Dessutom dirigerade hon orkestrar, både i Sverige och utomlands, som första kvinna i Europa. Hon blev ledamot av Musikaliska akademien 1879 och fick utmärkelsen Litteris et artibus 1895.
Före sin tid
Elfrida Andrée var hundra år före sin tid. Det konstaterar musikforskaren Eva Öhrström som i sin bok från 1999 om Elfrida skriver att kvinnorna fram till 1980-talet var utraderade ur musikhistorieböckerna.
Elfrida Andrée gifte sig aldrig, trodde inte att äktenskapet skulle gå att kombinera med hennes organisttjänst. En kärlek var redaktören Birger Hallén, som aldrig slutade hoppas och som hon firade jul och nyår med under decennier.
Sedan hennes syster Fredrika dött tog hon hand om sin då 14-åriga systerdotter Elsa Stenhammar och de kom att arbeta tillsammans under resten av Elfridas liv.
Detta tog slut i januari 1929. In i det sista hade hon arbetat och var nu nästan 88 år. Hon ligger begravd i domkyrkan i Göteborg.
Ingeborg Lingegård har tidigare producerat ett musikaliskt spel om Elfrida Andrée. Nu skriver kulturjournalisten Eva Sjöstrand på en pjäs om henne.
Så jobbar vi med nyheter