Det blir inte tidiga sololåtar. Det blir inte Roxette. Det blir inte "Son of av Plumber".Det blir en hel del "En händig man". Det blir lika mycket "Mazarin". Det blir mest Gyllene Tider. Så kan man sammanfatta Per Gessles Visbykonsert på tisdagskvällen. En konsert där han för första gången beträder en gotländsk scen sedan Återtågskonserten 1996. Per Gessles sommarturné angjorde således Visby och Östergravar på tisdagskvällen. Ca 4 000 fans stämde möte med popprofilen som efter två somrar som en ledig man nu åter givit sig ut på turné. Kanske något färre besökare än väntat och att turnén genomgående inte blivit den förväntade masspublikdragaren har ju medfört att Gessle redan börjat tala om ytterligare en återförening av Gyllene Tider.Och det är också på GT:s material som en stor del av konserttyngden vilar. Även om Gessle rakat hem några hitar från senare års soloalster så råder det ingen tvekan om vilket material majoriteten av publiken helst vill höra. Och den kallt kalkylerande Gessle är förstås lyhörd för sådana önskemål. Det enda generellt publikönskade han inte spelar från den epoken är egentligen några av de tidiga hitarna som han textmässigt antagligen inte är så jättestolt över i dag som tonårsnaiva "Flickorna på TV2". Och det må officiellt vara en soloturné. Men den kunde lika gärna varit GT:s. I kompbandet ingår således gamla Gyllenemedlemmen Mats Persson på vars gitarrsound en väsentlig del av bandets framtoning bygger och som konserten följaktligen genljuder av. Och Clarence Öfwermans keyboards á la Fritzson bidrar med den andra ljudliga byggstenen. I övrigt ingår i det säkra bandet Christoffer Lundqvist-gitarr med mera, Jens Jansson-trummor, (båda Brainpoolmedlemmar) samt Magnus Börjesson-bas och Helena Josefsson-kör. Aktivitetsinledning sker med att ett flertal - alltför många - svenska konsertvideor visas på storbildsskärmarna. Det handlar om PG-favoriter som Mascots, Pugh, Ola & the Janglers med flera som får agera "förband". Så tonar faktiskt en snutt av "Flickorna på TV2" ut över publiken - i form av ett klarinettsolointro. Den hundra minuter långa konserten drar så i gång med "Juni, juli, augusti". - God kväll. Underbart att vara tillbaks i Visby. Vi ska köra lite gammalt och lite nytt, hälsar Per Gessle publiken. Och sen följer de lätta poppärlorna på rad: "Puls", "En händig man", "Det hjärta som brinner", "När alla vännerna gått hem" (mest önskad enligt PG och här i avskalad duettform med Josefsson), "Här kommer alla känslorna" (där allsången bryter ut på allvar medan visslandet går sämre)... "Gå och fiska", där allsången ljuder massiv, avslutar ordinarie set. "Ljudet av ett annat hjärta", "Tycker om när du tar på mig", samt, förstås, årstidsgivna "Sommartider" tar plats bland extranumren där PG svidat om till helvitt. Per Gessle har en unik position i dagens svenska popliv, han har resurser, material och publik. Det är proffsigt, det är en hitspäckad låtlista. Ändå är det - oväntat förväntat. Få låtval som sticker ut, överraskar eller utmanar. Det skulle väl vara allra sista extralåten i så fall, "Min hälsning" från senaste plattan. Per Gessle tar en publikseger byggd mer på säker, halvtråkig defensiv än utmanande, sprudlande offensiv.
