Dungen går hem i USA
Just nu är Gustav "Dungen" Ejstes och hans psykedeliska band med samma namn på turné i Storbritannien.
Dungen är förband till Brightons hyllade Go Team och det pratas mycket om Dungen nu, både i USA och I England, så pass att ansedda poptidningen NME kallar Dungen för "det bästa bandet i världen" - trots att låtarna framförs på svenska.
*
I Sverige kom senaste skivan "Ta det lugnt" i juni förra året och den hyllades visserligen här och där. Men det talades inte alls lika mycket om Dungen som i samband med debutskivan "Stadsvandringar" som egentligen var en nyinspelad version av en vinylskiva som tidigare getts ut i en mycket begränsad upplaga.
Tidigare i våras släpptes den skivan i en ommixad och omstuvad tappning och kallades för 1999-2001.
Gustav Ejstes är född och uppvuxen i Skövde, brukar vila upp sig på moderns lantgård i Småland och studerar folkmusik för Johnny Soling i Malung. Den 26-årige Ejstes är allt annat än kommersiell i sitt tänkande.
- Det enda jag kan säga om min musik är att det jag gör går framåt hela tiden. Det är hopplöst att förklara hur vi låter, det blir bara en massa namedroppande. Skit i det. Jag gör Dungen-musik och det finns kanske ingen skivback på Åhléns det passar i. Jag gör musik som jag tycker är bra själv, säger en snuvig Gustav Ejstes på telefon från Edinburgh.
De senaste åren har han funderat mycket på "hela apparaten" och fått nya förhållningssätt till sitt musicerande.
Som funderingar på varför det ska "sprattlas på en scen", vad är meningen med att spela live egentligen? De funderingarna ledde till att han inte tänkte ställa sig på en scen alls. Han ändrade sig även om han fortfarande tycker att det är en konstig företeelse.
- Det är grymt att sprattla om man vill. Det är inte svårare än att man ska göra det som är roligt. Musik är inget nödvändigt men så länge jag tycker det är kul och det finns folk som tycker att det är kul att höra på när jag har kul så räcker det för mig. Alla kan inte tycka om Tomas Ledin.
*
Han grubblar inte på vad det är som gör att intresset för det som kallas för psykedelia är så stort i USA och England medan proggstämpeln är svår att få bort i Sverige.
- Vår musik är nog annorlunda och fräsch. Det låter inte som "det där andra". Kanske är det för fräscht och roligt för svenskarna eller för jobbigt. , säger Gustav Ejstes.
I sommar och i höst ska Dungen spela så mycket som bara är möjligt, inte minst för att rida vidare på den intressevåg som sveper över Storbritannien och USA och som givit dem licensavtal med två skivbolag.
Några direkta framtidsplaner finns inte.
- Nej, men så fort vi inte är ute och reser så håller jag på med ny musik. Men det finns ingen skiva som ens är halvfärdig. Jag kör på, spelar in nytt och hittar på lite grejer så blir det som det blir, säger Gustav Ejstes som i sommar ska spela på bland annat Roskildefestivalen med Dungen.
Så jobbar vi med nyheter