Även från Gotland har det hörts ett beskedligt önskemål om kanske två miljoner extra.
Det blir inte mycket till nysatsningar och reformer. Snarare en skärv kvar, när man rättat till konsekvenserna av tidigare besparingar.
Medeltidsveckan gillar man inte, för de drar ju bara in 125 miljoner kronor årligen till kommunen. Var finns helikopterperspektivet för att se vilken enorm utväxling man kan få på det tillskott som krävs.
Med mössan i hand
Romateatern, noll i bidrag. Dom kör ju bara gamla Shakespearepjäser för en 20 000-hövdad publik under några sommarmånader. Inget att bry sig om.
Kammarmusikfestivalen. 25 år med någon som heter Scheja och spelar i en ruin. Bort det!
Ursäkta, men det är lätt att raljera så som det ser ut. Men nu skall det väl bli bättre med nytt folk både här och där.
En koffert full med gullpengar som kulturregionerna skall kunna ösa ur, likt en generös Pippi Långstrump. Det var väl vad många hade hoppats. Men det tycks bli en hägring. Kulturministern verkar inte vilja släppa till några extra gullpengar.
En ny kulturpolitik, som skall ersätta 1974 års framgångsrika kulturpolitik. Då satsades rejäla resurser. Nu minimalt. Kulturen får i värsta fall stå med mössan i hand för att be sponsorer om hjälp att fylla kofferten med ett hyggligt innehåll.
Ibland undrar jag om man förstår vad kultur är och vad den är bra för. Kulturpolitiken skall ju möjliggöra många konstnärliga uttryck till fromma för människan och samhället. Skönhetsupplevelser förstås, men också uttryck som utmanar de egna åsikterna och den egna världsbilden. Konsten som nyttig omstörtare.
Organiserad anarki
Apropå detta, så skriver Bengt Göransson i sin kloka bok "Tankar om politik", att kulturpolitiken bör innehålla ett visst mått av anarki för att bli framgångsrik. Organiserad anarki! En skön och hoppfull målformulering, fjärran från byråkratiska promemorior.
Så kommer en viktig och tänkvärd sammanfattning: kulturnämnden bör se till att kulturens egenvärde erkänns, att dess frihet respekteras och att kulturpolitiken också inordnas i andra politikområden. Kulturen som viktig för det mesta, således.
Kulturens betydelse för ett samhälle kan aldrig överskattas. Nya ekonomiska resurser blir därför en nödvändighet i kulturkofferten.
En tuff och oblyg förhandlingstaktik vill vi skicka med de gotländska förhandlarna i sittningarna med Kulturrådet. Vi är spända på utfallet.