Den konstnärliga installationen blev aldrig byggd

Jag höll på att lägga cementplattor mellan kåken och storgården när Platini gjorde sig påmind. Gångplattor och platt fall för Platini? Nåja, det finns en beröringspunkt även om det platta fallet icke kan förklaras.

Platini heter Michel i förnamn och är UEFA-president. Vi minns då han härjade på mittfältet i den norditalienska klubben Juventus under 80-talet. Den lille fransmannen vann skytteligan flera gånger och rankades som väldens bäste. Bara superfenomenet Maradona kunde matcha. Måste få nämna att Turinlaget har tvenne motsägelsefulla smeknamn, Juve som betyder ungdom och La vecchia signora som står för Den gamla damen. På Gotland har Juventus en anhängare och han heter Michael Häglund. Vad har denna utvikning med saken att göra? Inget, ville bara glänsa lite.

För ett par år sedan grusade jag upp en meterbred gångstig mellan huset och gården. Sedan skulle det hem ett lass plattor. Men bristen på pengar och ork samt "viktigare saker" satte hela tiden käppar i hjulet. Men så fick jag höra att äldste grabbens svärfar, Klaus Heinrich Harder, hade planer på omfattande ingrepp i trädgården på Haqvin Spegelgatan, vilket skulle leda till att ett antal gångplattor blev över. Dem köper jag, sa jag. Detta var sommaren 09. Därmed kunde jag lugnt luta mig tillbaka i gungstolen och se tiden an. Intet är som väntans tider.

Jag hade nästan glömt saken när Klaus ringde för några veckor sedan och meddelade att han hade staplat upp 44 stycken 50x50-plattor och 99 stycken 40x40. Priset var 800 kronor.
Han undrade hur pass snabbt jag kunde hämta partiet som hindrade fortsatt arbete och jag undrade om jag hann äta mat först. Det gick för sig. Jag kunde bjuda trädgårdsarkitektens grabbar på ett gratis "gympass", vilket måttligt uppskattades eftersom regnet stod som spön i backen. Släpkärran var hyrd i fyra timmar och tiden måste hållas. Regn eller icke regn, plattorna måste hem.

Plattsättningen började i dur, trots att de stora vägde bly. 44 stycken skulle räcka precis eftersom de skulle täcka 22 meter. Men efter en halvtimme insåg jag att något var fel. Bumlingarna minskade raskt, men det var långt kvar av grusgången.
En smärre felräkning hade begåtts. Eftersom plattorna täckte 50 centimeter och det krävdes två i bredd, så skulle de bara räcka till elva meter. Hängde du med?
Herre Gud, jag som hade lovat plattor runt både boningshuset och växthuset. Även en konstnärlig installation i trädgårdslandet var planerad. Allt grusades.
Skit. Det var bara att bita i den omogna bananen och börja nalla av 40-plattorna. Platt fall för Platini. När gången slutligen blev klar så var det bara en platta över. Den var så kantstött och mossig att jag försökte reklamera den. Unmöglich!

Nu har ridskolan i Dalhem börjat servera kroppkakor. Jag var där och premiärkäkade och snackade gamla GA-minnen med direktör Stefan Johansson och byggmästare Leif Eriksson. Duktiga grabbar.