Creamrepertoaren magrare än väntat
Clas Yngström/Sky High kom till Jazzklubben på Munkkällaren för att i första hand spela Creamlåtar.
Foto: Henrik Radhe
Denna gång uppenbarade sig bandet i trioform. Med sig hade Yngström James Bradley Jr-trummor (ex Crazytown) och Uffe Ivarsson-bas. Clas Yngström grävde djupa spadtag i gammal Sky High-mylla och plockade in en hel del äldre material samtidigt som han berättade att han är i färd med att spela in album nr 16. Så det finns lite att välja mellan.
"Shuffle blues" inledde och satte spelstandarden direkt. "Big City" från 20-åriga albumet "Humanizer" tillägnades förstås (?) Visby. "Sisters and Brothers" från "den gamla goda tiden" var starkt Hendrix-påminnnande och så kom då dennes version av "All along the watchtower". En i grunden stark Dylan-låt som dock känns något utspelad i och med alla tolkningar som gjorts. Här i en utdragen variant och Yngström konstaterar också något förvånat efter sista ackordet att "Han kom i mål".
"The house is rocking..." fick fart på publiken tidigt i andra akten och något oväntat bjöd man här också på svenska 60-talsrockarna Shanes gamla hitlåt "Blue blue feeling". "Vi ska ta en vals", ljuger Yngström och drar loss Hendrixrepertoaren på allvar som extranummer i form av "Manic depression" och "The wind cries Mary".
James Bradley slog starkt bakom trummorna. Huruvida han i dagsläget främst hör hemme i häftiga Los Angeles (som Yngström påstod) eller mera hemvävda Nacka (som Bradley själv sa) får de väl reda ut internt... Uffe Ivarsson kompletterade kompetent via sin bas. Och Yngström, han jobbade febrilt och infallsrikt med sina olika mer eller mindre nötta gitarrer med tillhörande utrustning.
Men således, Creamen i konsertkaffet visade sig vara av mager karaktär.
Så jobbar vi med nyheter