Bottarvegården på egen mark
Redan nu finns det anledning att stanna en bra stund på gården på Sudret men snart utökas dessutom attraktionerna. Förra veckan fick äntligen Hoburgs hembygdsförening åkern som ligger strax bakom Bottarvegården. Den gamla ägaren donerade helt enkelt marken. Vad som ska hända där återkommer vi till om en en liten stund. (Ett kan jag dock redan inledningsvis avslöja; det blir inga hoppborgar!)
*
En regning sommardag guidar Ander Nygård och Britta Holm mig runt på gården som byggdes på 1700 -talet. Britta Holm är ordförande för Hoburgs hembygdsförening som driver verksamheten. Anders Nygård är ledamot i föreningen.
- Jag har varit här på somrarna sedan 1963 och ville ge någonting tillbaka till den bygd som gett mig så mycket, säger Britta Holm om varför hon engagerat sig i Bottarvegården.
- Jag ser gården som ett gemensamt mål för bygden. Det talas alltid om att allting ska vara nytt, men här har vi något gammalt och fint, menar Anders Nygård.
*
Hoburgs Hembygdsförening är Gotlands äldsta och bildades 1918. Bottarvegården som mycket kretsar kring byggdes på 1700 -talet. Gården är stor och består av både lada, boningshus, smedja, bullhus, bryggarhus, vardagsstuga och undantagskammare..
- Där fick de gamla bo. En gammal man svarade på frågan om det inte var trist att bara ligga och vila hela dagarna med; nej det är så skönt att ta igen sig lite, berättar Anders Nygård.
De äldre hade all anledning att ta igen sig efter sina hårda arbetsliv på landsbygden. I undantagskammaren rådde ett visst undantagstillstånd då de som bodde där inte behövde slita riktigt lika blodigt hårt som de andra boende i huset.
- Men de fick fortfarande göra rätt för sig, ta hand om barn och så, säger Britta Holm.
*
Gårdens verksamhet är i våra dagar en blandning av museum, happenings, butik och kafé. Museet är i boningshuset. I halva övervåningen huserar en permanent utställning som visar främst kvinnornas arbete under 1700- och 1800 -talen på Gotland. I den andra halvan finner besökaren nu under sommaren en utställning om stickning. Ett av inslagen är exempel på Marik Vos designade plagg. Marik Vos var eldsjälen bakom projektet Suderlamm som pågick under 1980- och 90 -talen. Upprinnelsen var att hon ansåg att mycket av ullen på Sudret gick till spillo. Projektet gick ut på att sommargotlänningar kunde få bli foderfaddrar åt ett eller flera lamm. Ullen tillvaratogs sedan och den första tröjan stickat med ull från ett foderfadderlamm gjordes 1986. Britta Holm var en av foderfaddrarna.
- Vi betalade för foder åt några lamm som under vintern var hos bonden och på sommaren på vår tomt och betade rent framför ingången till huset. Men som de rymde! Jämnt och ständigt, minns Britta Holm skrattande.
*
Marik Vos var en verklig världskändis sedan hon vunnit en Oskar för kläder hon gjort till Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander.
Mellan de två utställningsrummen finner man brudkammaren med Gotlands äldsta uppesittande tapet. (Den är klart lavendelblå och makalöst vacker.) Där bodde de yngre paren tills dess att de fått två barn. Då fick de flytta ned en våning och dela rum med resten av familjen.
- På det viset begränsades antalet barn som föddes. Man hade kanske fler knep än trångboddhet för sig, men det fungerade. Gotland hade det lägsta födelsetalet och det var nödvändigt eftersom inte hur många som helst fick plats på ön, berättar Britta Holm.
*
På bottenvåningen kan besökaren ta del av hur livet såg ut på Gotlands landsbyggd på 1800- och början av 1900-talen. Det är en mäktig upplevelse.
Fönstren är små för att minimera insläpp av kyla. Mörker blir följden. I stora köket finns en tvådelad eldstad. Kvinnorna var tvugna att stå i glöden på den ena eldugnen för att kunna stoppa in saker i den innersta ugnen. Gamla kastruller och elddon trängs längs väggarna. Föremålen är tunga och stengolvet kallt.
*
Det var hårt att leva på den tiden, den insikten slår en snart. Alldelens nyligen bodde våra mormorsföräldrar på det här viset. Födde barn i skenet av stearinljus. Trängdes dussinvis i små stugor och frös och frös.
Vardagsförutsättningarna har sannerligen förändrats och jag rekommenderar alla att ta en tur in i dåtiden. Det lär bjuda på tankar som ger en hel del nyttiga perspektiv på hur vi ser på vår tillvaro nu. Allt var dock inte hemskare förr, det blir också uppenbart på Bottarvegården. Som Anders Nygård beskriver det:
- När man sitter här i salongen ramlar lite gammalt liksom ned över en och man blir lugn.
Nutiden är också närvarande på gården. Under sommaren hålls en mängd olika föredrag av personer både från Gotland och fastlandet, i år gästas gården av till exempel författaren PC Jersild, ambassadören Eva Zetterberg, författaren Peter Fröberg Idling och fler därtill.
*
Mat och teater bjuds det på i teaterladan med föreställningen Gretas Mupedn, som har premiär nu på fredag den sjätte juli.
Och så var det då det här med åkern bakom gården.
- Vi vet ännu inte riktigt vad vi ska göra, börjar Britta Holm.
- Därför vill vi be gotlänningarna om hjälp med inspirationen, fortsätter Anders Nygård.
- Vi vill ha in förslag på vad vi ska göra på marken. Gärna någonting som riktar sig till barn. Men inga hoppborgar!, säger Britta Holm.
- Nej det måste passa in i miljön men gärna rikta sig till familjer, säger Anders Nygård.
Hoburgs hembygdsförening tar tacksamt emot förslag på vad de ska göra med marken. Kommer du på något passande kan det alltså bli veklighet till nästa sommar.
Så jobbar vi med nyheter