Vi vill gärna sätta saker i fack, vi människor. Om det inte är det ena, så är det något av det andra. Men Bo Kaspers Orkesters konsert visar prov på stunder då vi människor kan samlas kring någonting, utan att behöva kategorisera sammanhanget för att vi skall känna oss trygga med oss själva och varandra.
Vinor krog bakom
Idén att förvandla den gamla höladan på Stora Gåsemora till konsertlokal kom på initiativ av Vinor krog på Fårö, som också driver restaurangen på gården. Förutom bygget av en gedigen scen med plats för 500 sittplatser, finns det utrymme för ytterligare några tusen stående i ladan. Utanför står den annars bortglömda gödselbrunnen, som i tisdags fick ny innebörd som dekor till en mindre scen. Där uppträdde den gotländska trion ABA med Annika Fehling, Bittis Jakobsson och Annelie Roswall som värmde upp publiken innan det var dags för Bo Kaspers Orkester att äntra scengolvet inne i ladan.
Fin stämning i ladan
När det väl är dags är det redan väldigt fin stämning bland publiken som riktigt längtar efter att bandet skall börja. Pianisten Mats Schubert bygger ett inlevelsefullt sound på hammondorgel till inledningen av låten "Vi kommer aldrig att dö", där bandet visar en hög men lustfylld ribba i deras låtar.
Någon som verkade ha extra kul som medlemmar i bandet denna kväll, var sångaren Bo Sundström. Med ett improvisatoriskt och lätt överdrivet rörelsespråk levde han sig hejdlöst in i musiken. Framtoningen överraskar och bryter av från ett annars så tradigt stå-rakt-upp-och-ner-artisteri som det svenska musikklimatet sett för mycket av för att det skall vara hälsosamt. Vid ett tillfälle bryter han hela musiken med att börja scatsjunga på skämt, som kan tolkas både som en hyllning och ironisering över de gamla jazzpåhitten. Är han alltid så här impulsiv och öppen, eller är denna konsertupplevelse unik, undrar jag ofta när jag sitter och beundrar hans totala närvaro.
En nytändning på Fårö
Om Bo upplevde en nytändning i orkesterns gamla låtar eller om han bara var glad för att kunna cykla hem efter konserten, låter jag vara osagt. Men han sticker inte under stol med att han älskar att ha Fårö som sommarställe, och har tillräckligt mycket självdistans för att skämta om att alla söderortsbor i Stockholm verkar följa hans exempel.
I höstas släppte orkestern sin senaste platta, som de spelade in i en studio i New Orleans. Dock är det inte dessa låtar som fick rama in konserten på Fårö, utan istället ett noga urval av de bästa låtarna från deras samtliga nio album. Livearrangemangen väver ihop låtarna med högklassig stil och ibland flikar Bo Sundström in med generösa mellansnack. I låten "Håll dig till den du har", tappar Bo Sundström bort texten och börjar istället sjunga på "Sånt är livet", varpå han tar på sig rollen som allsångsledare, går ut i publiken och låter mikrofonen vandra mellan stolsraderna.
Humor och allvar
Men det är inte bara humorn och den busiga gestaltningen som får ta plats, utan också en allvarsamhet som annars kännetecknar Bo Kaspers Orkester genom deras ganska svårmodiga låttexter. Som en replik på de fruktansvärda händelserna i Norge, tillägnar de låten "En ny skön värld", men en text som berättar om den tunna linjen mellan en galen och en vacker värld.
När det så är dags för sista låten säger Bo Sundström att han måste ställa en mycket allvarlig fråga, som kräver ett allvarligt svar. Det frågar om vi verkligen tycker om dem. Och svaret är ett trofast, enfaldigt och kärleksfullt ja.