Blues så nära folksjälen det är möjligt att komma
Sedan sänker sig mörkret sakta över den lilla udden mitt i Östersjön och under tiden avhandlar Roffe Wikström exakt dussinet låtar, en mix av både nytt och gamla välkända låtar som fått publiken att dansa i drygt en timma.
Stämningen är härlig, Roffe Wikström tackar publiken för en härlig kväll och alla fansen framme vid scenkanten ropar "en gång till", en gång till", en gång till"...
<span class='mr'>*</span>
Då börjar den egentliga blueskvällen, då börjar äntligen svetten synas på denne förunderlige bluesmans skjorta, då kommer de där underliga bluessolona vibrerande ut från de sex strängarna på hans gitarr det låter som om han snackar med sin publik. Kedjerökande öppnar han portarna till sin låtskatt, då är det en timmes blueskväll kvar...
Där börjar Rolf Wikström sjunga blues om farsan som dog i cancer och musiken övergår från förnuft till känsla.
Åter en gång kliver han ner från scenen och står mitt i publikhavet och låter gitarren sjunga och han bjuder in alla som vill att vara med.
Då kommer "Hej å hå lilla mamma" och "Allt är gjort av plåt", båda i långa och utdragna scenversioner fram till kvällens sista och längsta låt, "Sommarfräscha kvinna", en helt naturlig avslutning på den kvällen.
<span class='mr'>*</span>
Med sitt nya band Blue Hammer+ där +:et står för de två blåsarna Jakob Norgren på sax och Magnus Thorell på trumpet, gjorde Rolffe Wikström till slut en förträfflig konsert.
Men det var inte givet från början. Det kändes mest som en modefluga att ett bluesband år 2004 måste ha en blåssektion där den rena blueskänslan riskerar att gå förlorad.
Men den känslan kom på skam, inte minst när Jakob Norgren blev varm och blev ett med sin tenorsaxofon.
Dessutom hade Roffe Wikström mönstrat en alldeles förträfflig Erik Mossnelid bakom klaviaturerna.
<span class='mr'>*</span>
Den något otacksamma uppgiften att värma upp publiken till en blueskväll hade Bäck Group tagit på sig ett uppdrag de skötte med den äran.
På ett pedagogiskt sätt guidades publiken bland både svarta och vita bluesklassiker, från Sonny Boy Williamson och Willie Dixon till Peter Green.
Även Bäck Group mönstrar en keyboardist som får bluesen att blomma Johan Carlgren som går från klarhet till klarhet bakom tangenterna.
Och bakom Lennart Bäck på sång bjöd gitarristen Ulf Johansson och munspelaren Björn Linder på några sköna solon.
Blueskväll på Warfsholm är en tradition som bör upplevas varje år.
Så jobbar vi med nyheter