Bergman och Fårö -ömsesidig respekt

Den heter "Fårö - Ingmar Bergmans filmiska landskap" och gestaltar Bergmans möte med Fårö och hur han använde Fårölandskapet i sina filmer.

-  Många frivilliga krafter har hjälpt till att färdigställa korridoren så att utställningen kunde öppnas i tid för Bergmanveckan och vi har fått mycket positivt respons på den, säger Kerstin Blomberg.

1960 kom Ingmar Bergman till Fårö för första gången, utsänd av sin producent för att hitta en billigare och mer tillgänglig inspelningsplats för sin nya film än den han själv hade valt ut - Orkneyöarna. Filmen hette på planeringsstadiet "Tapeten", men blev snart "Såsom i en spegel", Bergmans första Fåröfilm.

Ur varandras perspektiv
Utställningen ger besökaren möjlighet att se på Ingmar Bergman och hans arbete ur fåröbornas perspektiv och på fåröborna ur Bergmans perspektiv. I utdrag ur arbetsböcker och regimanus, klipp ur "bakomfilmer" och färdiga filmer och genom enskilda fåröbors personliga berättelser ger utställningen en mångfacetterad upplevelse av hur Ingmar Bergman använde och utforskade sitt filmiska landskap Fårö - och av hur Fåröborna var en levande del av den processen.

-  Det fanns en mycket påtaglig och ömsesidig respekt mellan Bergman och Fåröborna. De lät honom vara i fred och pekade avsiktligen åt något annat håll när turister ville veta var han bodde, berättar Jannike Åhlund, verksamhetsledare för Bergmancenter.

De sju filmer som Bergman gjorde på Fårö tas upp och Kerstin Blomberg från Fårö hembygdsförening har följt upp några av de intervjuer som Bergman gjorde i Fårödokument. Bland annat texter om hur det gick för några av de fåröbarn i klass 4, 5 och 6 som Bergman intervjuade i dokumentärerna från åren 1969 och 1979.

Porträtterar Fåröbor
I dessa filmer agerar Bergman som engagerad reporter och samhällsdebattör, där han porträtterar en lång rad fåröbor. Han uttrycker sin oro för nedmonteringen av service, skolor och infrastruktur som han, långt före den fasta befolkningen, anade skulle drabba glesbygden. I utställningens avslutande del finns porträtt av de olika människorna som var med i filmerna och också en karta som beskriver förändringen av Fårös näringsverksamheter. Från att ha haft sex affärer på ön, finns nu bara en kvar. Post, skola och distriktssköterska är i dag ett minne blott.

-  Bergman såg tidigt förändringens vind på Fårö, men jag tror inte att han såg framför sig att det skulle bli så här, säger Kerstin Blomberg.

Som en förlängning av utställningen anordnar Bergmancenter filmsaffari på Fårö till de olika inspelningsplatserna som Bergman valde ut för sina filmer. Nästa chans att åka med i bussen är den 27 juli respektive 3 och 10 augusti.