"Att regissera är som att bygga hus"

Namnet Eva Gröndahl är det antagligen mest film- och teaterintresserade som har koll på.

Skådespelerskan och regissören Eva Gröndahl är lyrisk över sin tid på Länsteatern i Visby, hon gillar både sammanhanget och de människor hon nu samarbetar med, världens bästa musiker, som hon uttrycker det.

Skådespelerskan och regissören Eva Gröndahl är lyrisk över sin tid på Länsteatern i Visby, hon gillar både sammanhanget och de människor hon nu samarbetar med, världens bästa musiker, som hon uttrycker det.

Foto: Tommy Söderlund

Kultur och Nöje2008-02-04 04:00
Men om vi talar om bonddottern Märta i Lars Molins tevefilm "Potatishandlaren", ni vet hon som får ihop det med potatishandlaren Sture i en fällbar utdragssoffa och där fadern, bonden Johansson, har manipulerat lite med säkerhetsmekanismen för att säkra både gårdens och släktens fortlevnad, ja då vet nog de flesta vem hon är.
Hon har själv kollat detta med sin publik och kan berätta om de vanligaste kommentarerna: "Det bästa jag har sett på teve", "den där filmen blir man verkligen glad av" eller "bra att se om man blir ledsen".
Eva Gröndahl, skådespelare och numera ofta anlitad regissör, är just nu aktuell som regissör på Länsteatern på Gotland som om knappt två veckor har premiär på Eva Sjöstrands text om Lars Gullin. Pjäsen kommer att varvas med spelningar på Gotland och fastlandet i Riksteaterns regi.

*
Att hon inte är ett skådespelarnamn i var mans mun beror inte på hennes skicklighet som skådespelerska, det är mera ett resultat av 1970-talets kulturpolitik - det var då den svenska teatern skulle regionaliseras.
Det var inte bara de fria teatergrupperna som lämnade Stockholm för Värmland, Gotland eller Dalarna. Det gällde i lika hög grad för satsningar på de svenska länsteaterinstitutionerna och Eva Gröndahl som just hade gått ut scenskolan i Malmö fick sitt första jobb i Luleå - på Norrbottensteatern. Och det var där hon stötte på Lars Molin, den dramatiker och sedan regissör som haft så stort inflytande på hennes skådespelarkarriär.
Som skådespelare i de flesta av Lars Molins filmer har hon även fått uppmärksamhet utomlands och filmen "Saxofonhallicken" har kammat hem flera filmpris.
-Jag har fått rollen som Lars Molins alter ego i många av hans filmer, säger hon, du vet den där tjejen från landet med massor av bondförnuft men med ganska dålig självkänsla.
-Det var nog så han såg sig själv, lägger hon till.
Sin egen självkänsla verkar hon dock ha en bra relation till. Det var ett spännande jobb att vara med om uppbyggnaden av Norrbottensteatern på 1970-talet. Det handlade inte bara om att bygga upp nytt teaterhus med verksamhet mitt i Luleå, det ingick också att bygga upp en helt ny publik i hela Norrbotten.
Lars Molin blev landets förste heltidsanställa dramatiker och det var en mycket spännande tid i teatersverige. Många starka personer tog egna initiativ, inte minst för att bygga upp en bra barnteaterverksamhet och många arbetarspel såg dagens ljus, inte minst Seskaröspelet uppe i Norrbotten där Eva Gröndahl var engagerad i spelet om sågverksarbetarna och hungerupproret 1917.
Hon engagerades av Västmanlands länsteater, det blev musikteatergruppen Oktober innan hon hamnade på Stockholms Stadsteater. Hon blev frilansande regissör på Boulevardteatern och hon skrev pjäser, oftast var recensenterna mycket nöjda.
Under den här hektiska tiden hann hon dessutom med att adoptera två döttrar.

*
Just nu brinner hon för arbetet som regissör.
-Regi är som att bygga hus, det gäller att skapa en bra grund, sedan får man ta itu med hantverket - att fylla på med skådespeleriet. Där har jag mycket att tillföra som både skådespelare och dansare, förklarar Eva Gröndahl.
-Att göra en teaterföreställning är en mängd val, varenda detalj ska granskas, det är precis som med musik, säger hon.
Hon gillar det material hon fått sig tilldelat för pjäsen om Lars Gullins liv.
-Världens bästa musiker, Gunnel Mauritzson är en fantastisk jazzsångerska och så en underbara skådespelare i Lennart Bäck. Det har verkligen varit en utmaning att bearbeta den här texten för scenen. Jag går omkring och är överlycklig varje dag här i Visby, säger Eva Gröndahl.
Det är stor skillnad att arbeta på en större teater i exempelvis Stockholm och det lilla länsteaterformatet här i Visby.
-Här är alla så ärliga - och samtidigt så sårbara - och de vågar ha med sig detta i arbetet på scenen, säger hon.

*
Pjäsen är redan mycket efterfrågad och fler arrangörer än vad Länsteatern har möjlighet att tillfredsställa har hört av sig till Riksteatern.
-Samtidigt som jag vill att så många som möjligt ska få chansen att se pjäsen så gillar jag att Riksteatern prioriterar de mindre platserna runt om i landet, säger Eva Gröndahl, och visar att hon fortfarande har rötterna kvar i 70-talets kulturpolitik.
Premiär blir på Länsteatern den 16 februari och turnépremiär i Emmaboda tio dagar senare.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!