År av planering förstörs för kulturhuvudstĂ€der

De förberedde sig för en ÄrslÄng kulturfest. I stÀllet tvingas Galway och Rijeka, Ärets europeiska kulturhuvudstÀder, stÀlla in satsning efter satsning. Men arrangörerna hoppas att investeringarna i kulturen ska ge ringar pÄ vattnet ÀndÄ.

Rijeka i Kroatien Àr en av Ärets europeiska kulturhuvudstÀder, men har drabbats hÄrt av restriktioner i coronavirusets spÄr. Arkivbild.

Rijeka i Kroatien Àr en av Ärets europeiska kulturhuvudstÀder, men har drabbats hÄrt av restriktioner i coronavirusets spÄr. Arkivbild.

Foto: Darko Bandic

Kultur och Nöje2020-05-17 09:10

I över fyra Är planerade stadsstyret i kroatiska Rijeka för Äret som Europas kulturhuvudstad. NÀr det Àntligen var dags att genomföra programmet drabbades vÀrlden av coronaviruset.

– Vi hade en underbar början, fram till den 1 mars, med operor, utstĂ€llningar och karnevaler. Men allt avbröts abrupt. Det var en chock. Kultursektorn har drabbats sĂ€rskilt hĂ„rt, eftersom den handlar sĂ„ mycket om social nĂ€rhet, sĂ€ger Irena Kregar Segota, en av styrelsemedlemmarna för stadens kulturhuvudstadsĂ„r.

Scenkonst vÀrst drabbad

I Rijeka var över 600 programpunkter inplanerade. Dem har man dragit ned pÄ kraftigt, och alla stora framtrÀdanden har stÀllts in. Scenkonsten har drabbats hÄrdast, berÀttar Irena Kregar Ơegota. Men alla programpunkter som inte krÀver en publik försöker man genomföra, till exempel gatukonst, boköversÀttningar, och videokonst.

Rijeka har ocksĂ„ satsat stort pĂ„ infrastruktur för kultur. Irena Kregar Segota beskriver staden som en dold pĂ€rla, dĂ€r industrin och avant garde-konsten möts. Nu ska man bland annat förvandla ett 22 000 kvadratmeter stort industriomrĂ„de till ett nytt kulturellt centrum mitt i staden, och de planerna fortgĂ„r.

– Vi har utvecklat nya samarbeten, nya verktyg och nya sĂ€tt att se pĂ„ kulturen. SĂ„ jag hoppas att allt det överlever och att det bidrar till stadens kulturella liv. Vi kommer att se ett kulturellt arv efter Rijeka 2020, trots allt, sĂ€ger Irena Kregar Segota.

Men arrangörernas ekonomiska lÀge Àr osÀkert, finansieringen kommer framför allt frÄn den offentliga budgeten, och pengarna har behövts pÄ annat hÄll under krisen. Chefen för det kroatiska kulturdepartementet, Ivan Sarar, har sagt att man inte kan ge lika mycket som utlovat.

Irena Kregar Segota hoppas dock att programmet ska kunna fĂ„ bidrag frĂ„n EU – eftersom hon framhĂ„ller att kulturhuvudstĂ€derna Ă€r hela Europas angelĂ€genhet.

Lokal kultur

I irlÀndska Galway ser det ekonomiska lÀget nÄgot ljusare ut. EU:s enda stöd har visserligen varit det sedvanliga Melina Mercouri-priset pÄ 1,5 miljoner euro, som de flesta kulturhuvudstÀder fÄr. Men regeringen har utlovat 15 miljoner euro, och det hÄller man fast vid. I början av juni ska dÀrför en omarbetad version av programmet presenteras.

Stora delar av det har dock fÄtt strykas och flera bland kulturhuvudstadsÄrets personal sÀgs upp.

– Det hĂ€r har sĂ„ klart varit förödande för oss, sĂ€ger Arthur Lappin, styrelseordförande för styret av Galways kulturhuvudstadsĂ„r.

Samtidigt hade Galway turligt nog satsat sĂ€rskilt mycket pĂ„ lokal kultur – hela 70 procent av det ursprungliga programmet bestod av samarbeten med irlĂ€ndska kulturorganisationer. Den delen kan i stora delar förbli intakt. Arthur Lappin upplever dock att man frĂ„n EU:s hĂ„ll inte vill att programmet ska visas efter nĂ€sta vĂ„r, dĂ„ nya stĂ€der har utsetts.

– Men om det Ă€r evenemang som vi har investerat enormt mycket kreativitet och pengar i vore det galet att inte avsluta och visa dem.

SamhÀllen delaktiga

Arthur Lappin Ă€r Ă€ndĂ„ försiktigt optimistisk. NĂ€r arrangörerna utformade programmet var samhĂ€llen runt Galway högst delaktiga i processen – ocksĂ„ de utan stark kulturell profil.

– Det kanske viktigaste med det hĂ€r Ă„ret Ă€r just det arvet, pĂ„ flera stĂ€llen började man att integrera kultur i sina liv, mĂ€nniskor tĂ€nkte pĂ„ sig sjĂ€lva som kulturella varelser och suddade ut den elitistiska stĂ€mpeln som kultur kan ha. SĂ„ om vi fĂ„r genomföra vĂ„rt program kommer det att lĂ€mna ett viktigt arv.

Fakta: KulturhuvudstadsÄret

Den första europeiska kulturhuvudstaden utsÄgs 1985, för att lyfta fram Europas kulturella rikedom och mÄngfald och stÀrka stadsregionernas internationella profil. UtnÀmningen Àr tÀnkt att ha betydelse pÄ lÀngre sikt, för kulturen men ocksÄ socialt och ekonomiskt.

För mÄnga stÀder har kulturhuvudstadsÄret haft bestÄende effekter pÄ bland annat kulturen, turismen och stadsbilden.

Sedan 2007 har man konsekvent valt ut tvÄ kulturhuvudstÀder per Är.

TvÄ svenska stÀder har tidigare varit Europas kulturhuvudstad. 1998 var det Stockholm och 2014 UmeÄ.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!