Ambitiöst pussel blev roman att sträckläsa

Ett mord som begicks av Hjalmar von Sydows egen 23-årige son Fredrik. Ett mord som sedan i alla år kastade sitt trauma över flera generationers släktingar.
En av höstens mest intressanta böcker är skriven av den 64-åriga debutanten Helena Henschen, barnbarn till Hjalmar von Sydow. Hon har skrivit en dramadokumentär, med hjälp av tidningsartiklar, polisrapporter, pusselbitar från människor som ännu har minnesbilder, avlägsna släktingar. Hon kallar sin roman "I skuggan av ett brott". Ett brott som aldrig fick nämnas i släkten.
Där dokumenten inte räcker till har Helena Henschen tagit hjälp av sin egen fantasi och fått fram helt trovärdiga personer. Ja, så trovärdigt att man inte alls tvivlar på att det måste vara så här de var, så här det måste ha gått till. Så stark är Henschens inlevelseförmåga.
*
Helena Henschens mamma var 15 år då morden begick. Det var en societetsskandal som väckte uppmärksamhet i hela landet. Varför Fredrik von Sydow begick dessa bestialiska mord - han slog ihjäl sina offer med en järnstång - har aldrig fått något svar. Några timmar efter morden sköt han sin 23-årig hustru och sedan sig själv.
Helena Henschen hann själv bli 15 år innan hon fick reda på att hennes morbror mördat hennes morfar. Det skedde hemma vid frukostbordet då någon av hennes syskon berättade att de skulle se teater i skolan; "Ett brott" av författaren Ejvind Johnsson, en pjäs som byggde på skandalen kring de Sydowska morden. Föräldrarna blir då tvungna att tala om att det handlar om deras egen släkt.
Men sen var det färdigpratat och ingen återupptog någonsin dessa händelser inför barnen, inte ens när de blivit vuxna. Sanningen skulle till varje pris undanhållas. Alla andra visste vad som hänt, men när någon i släkten Sydow kom in i ett rum blev det tyst runt omkring dem.
Helena Henschens mor tog händelsen med sig i graven. Hon hade långt innan dess lämnat Sverige, tog de två yngsta barnen med sig och flyttade till Köpenhamn. Hon stod inte ut med folks nyfikenhet på det som utspelat sig i hennes familj. I Köpenhamn kunde hon vara anonym.
Det handlade om en överklassfamilj där all insyn var tabu. Hade det hänt idag hade krisgrupper och psykologhjälp varit naturligt. Det måste ha varit ett rent helvete att vara barn i dåtidens överklass; ingenting saknades rent materiellt, stora lyxvåningar, sommarhus på landet, stor tjänstestab, men ingen visade respekt för barnen, för dem kunde de vuxna ljuga hur mycket som helst och aga var inte ovanligt.
Barnen såg sällan till sina fäder, det gällde både för Fredrik von Sydow och hans jämnåriga hustru Sofie och deras syskon, som känt varandra sedan barndomen. Sofies far byggde under första världskriget upp det försäkringsbolag som i dag är Trygg-Hansa och blev mångmiljonär. I Hjalmar von Sydows familj saknades heller inget av materiellt välstånd.
*
Deras samtid kännetecknades av stora dramatiska politiska skeenden. Det var storstrejken 1909, det var hungerupplopp 1917 och det var Ådalen1931, händelser som påverkade många människor i samhället. Hjalmar von Sydow hade som SAF-ordförande en framträdande roll, inte minst vid Ådalskravallerna där han lät anställa strejkbrytarna. Henschen skildrar inte bara den stela miljö som råder i de högborgerliga hemmen, hon ger också stort utrymme åt det samtida samhället och de politiska händelser som dominerade denna tid och hur detta påverkade arbetarna.
Något motiv till de hemska händelserna har däremot aldrig blivit redovisade. I och med att mördaren sköt sig själv kunde ingen ställas till svars. Eftersom släkten lade locket på blev det heller ingen diskussion eller analyserande av det som hänt.
*
Helen Henschens mor - då 15 år gammal - kom hem till lägenheten tillsamman med sin jämnåriga kusin strax efter att mordet hade begåtts. Morfars, Fredriks och båda de anställdas dörrar var låsta. Men blod avslöjade att något hänt, flickorna kördes ut och fick gå till en granne. Efteråt hade Helens mor tagit ett löfte av kusinen att inte avslöja något från morddagen, inte förr än efter hennes död. Konstigt nog respekterade de drabbade detta. Den tidens överklass var och skulle fortsätta vara hermetiskt tillslutet. De efterlevande fick leva med sina trauma.
När Helena Henschens mor ligger för döden i Köpenhamn reser dottern dit för att ställa den fråga som ingen tidigare vågat göra. Men modern sjunker in i sig själv, blir oseende och dottern får återvända till Sverige utan att ha fått något svar.
Efter moderns död söker hon upp kusinen som var närvarande på morddagen, andra släktingar och anhöriga till de mördade tjänstekvinnorna. Hon söker spår, hus där släkten bott, hon åker till Uppsala för att följa Fredrik och Sofies sista resa innan Fredrik skjuter sin unga hustru och begår självmord.
Det är ett ambitiöst pussel hon lägger och resultatet har blivit en roman av litterär blandform; en roman som man sträckläser med stort intresse.
*
Men gåtans lösning är fortfarande lika oåtkomlig som den var för drygt 70 år sedan när societetsmordet var förstasidesstoff i alla tidningar.
Författarinnan säger själv att den största skadan som drabbat de efterlevande är tystnaden, att ingen fick vidröra det som hänt. Det fanns också andra skandaler i dessa båda släkter som aldrig fick nämnas. Sofies mor lämnade man och barn för en passionshistoria med en rumänsk violinist. Hennes make bekostade senare hennes uppehälle livet ut efter att musikern lämnat henne och två barn. Till ett prisav att hon aldrig uppsökte sina barn i första äktenskapet.
Modern i den sydowska familjen lämnade också man och barn genom att dö tidigt efter att ha varit nervsjuk och kokainberoende i många år. Mördaren Fredrik blev i mycket unga år beroende både av alkohol och droger. Här finns också oönskade graviditeter och nyfödda som lämnas bort.
Helena Henschen har haft tillgång till ett rikt material och hon har handskats med det på ett ypperligt sätt. Här finns inget spår av moraliserande, bara en stor nyfikenhet på vad som egentligen hände. Varför en son slår ihjäl sin far och varför fem personer mister livet utan att något motiv kan redovisas.