Att Vårsalongen skulle bli en sådan framgångssaga visste ingen, även om konstnären och skulptören Christer Lönngren hade sina förhoppningar.
– Så helt förvånad är jag ändå, får man bara rull på det kommer det att fungera med tanke på att utställningen har en så folklig anknytning, säger han.
Varje år sedan dess, påsken 1995, har gotlänningarna mer eller mindre vallfärdat till Korsbygården i Lärbro.
I dag bor Christer Lönngren sedan sju år i lilla Utterberg i Skinnskattebergs kommun. Det är hans barndoms trakter, född och uppvuxen i omgivningarna känner han lätt igen doften av Bergslagsskog.
Då var hans bakgrund på ön relativt ringa.
– Jag flyttade till Gotland sommaren 1990 och när jag sedan blev ordförande i bygdegårdsföreningen Korbygården tänkte att något måste göras för att markera en nystart och dessutom fanns det stora och bra ytor att hänga konst på, minns han.
Genom åren som konstnär har han notera att många människor mer eller mindre skräms bort från museer och utställningar, kanske för att det verkar för svårt och för abstrakt.
Men blandas, tänkte han, proffs med amatörer sker en öppning mot en helt ny publik.
– Det blir lite mer folknära, mer som ett socialt evenemang där man kan se att grannen målar och att konst inte alls behöver vara så komplicerat, säger Christer Lönngren.
Ytterligare ett steg mot det folkliga blev att införa ”publikens pris” till bästa utställare. Besökarna blir därmed delaktiga och tar kanske ett varv till, känner in verken och tar dem till sig.
Lite stolt är han, det erkänner han. Eller kanske är ”glad” det rätta ordet. Glad för att Vårsalongen levt kvar under alla dessa år och fortsätter att locka storpublik till Lärbro.
För egen del är det alltså ett tag sedan han var på plats, men minnena är många och fina.
– Familjen tillbringade hela påskhelgerna på Korsbygården. Och jag minns äldsta dottern, tre dagar efter att hon fött sitt första barn tog hon sig till Gotland för att hon inte ville missa Vårsalongen.
Christer Lönngren är alltjämt aktiv som skulptör. Senast i januari-februari 2018 hade han och ”min kvinna”, som han kallar henne, konstnären Dorina Macoan, en större utställning i Väsby konsthall vilken blev en publikmässig succé.
Mycket har hänt genom åren, förstås. Men de 28 konstverk Lönngren hängde på Korsbygårdens väggar strax före påsk 1995 har ändå en fin plats i hans hjärta.