Det traditionsenliga nyårstalet på Fornsalen hade i år bytts mot ett föredrag om sommarens arkeologiska utgrävningar vid Roma kloster. Något som tycktes uppskattas av publiken eftersom bildstenshallen var fullsatt.
Sommarens utgrävningar vid Roma kloster var relativt lätta att planera eftersom det har visat sig att cistercienserklostren såg nästan identiska ut oavsett var i världen de byggdes.
Marken undersöktes med hjälp av radar och fyra gravar hittades. Man kunde konstatera att munkarna hade begravts i både kalkstenskistor och träkistor. Två av gravarna undersöktes närmre och skelettdelar togs upp.
Nu återstår arbetet med att analysera skelettdelarna, varav några visades upp på museet i går.
– Det här är en vuxen person, troligtvis en man. Det här är lårben, bäckenbottenben och överarmsben, vilket vi använder för att bedöma längden på personen, sa Nathalie Bärgman, osteolog, när den nyfikna allmänheten fick se fynden.
Trots att någon analys inte har gjorts än så har en upptäckt, som arkeolog Per Widerström beskriver som förvånande, gjorts.
– De hade väldigt dålig tandhälsa. Här ser vi spår av en massa karies, här var det en böld och mängder av tandsten, berättade Nathalie Bärgman.
Utgrävningarna har koncentrerats till det som kallas kapitelsalen.
– Det var ett av klostrets mest spännande rum. Där samlades man förmodligen dagligen till bön, men också för att få del av nyheter från omvärlden, sa Lars Kruthof, programansvarig på Gotlands museum, som berättade historien bakom klostret.
Det byggdes i mitten av 1100-talet av cistercienserorden. När ordern bildades i Frankrike sågs munkarna som religiösa fundamentalister. Men de kom att få spridning, så även i Norden och på Gotland.
– Det har gått mode i allt, till och med religion, sa Lars Kruthof.
Att klostret anlades just i Roma finns det olika teorier om. Lars Kruthof tror att platsens tidigare användning spelade in.
– Det ligger precis intill alltinget, som var Gotlands maktplats. Och det kanske också blev en sista utpost mot den hedniska östsidan, sa han.
Länsmuseichef Susanne Thedéen berättade också kortfattat om det kommande året på Gotlands museum.
– Det finns en stor efterfrågan på en utställning om vikingatid och förhistoria. Den nuvarande har faktiskt 50 år på nacken, sa hon och berättade att pengar har avsatts för att göra en förstudie för detta.
– Det här ser jag som en av de viktigaste uppgifterna för mig som museichef, sa hon.
En rad tillfälliga utställningar kommer också att visas under 2018. Bland annat en med rubriken "Att samla eller inte samla, det är frågan." och Ingmar Bergman, som skulle fyllt 100 år, kommer också att uppmärksammas. Dessutom fyller Gotlands konstmuseum 30 år.