”Det verkar vara så att ganska plötsligt så har den gotländska dialekten försvunnit”, säger Amanda Heijbel.
Det var i ett samtal med hennes båda barn som poddprojektet startade.
– De sa till mig att de inte känner en enda jämnårig som pratar någon gotländska alls. Jag ifrågasatte det och tänkte det lät extremt, men ju mer jag tittade på saken så visade det sig att de hade rätt, med vissa undantag, säger Amanda Heijbel.
Hon skickade ut en enkät till gotländska skolor och fick svar från de flesta.
– Det var flera grundskolor där det inte finns några elever alls som har någon märkbar dialekt och på några var det några procent. Jag har haft många samtal med personal på skolor och många säger att förändringen har pågått länge, men mitt samlade intryck är att det ändå har tippat över den senaste generationen. Från att jag själv gick i skolan till att mina barn går i skolan.
Amanda Heijbel frilansar som medieproducent och har tidigare varit en bekant radioröst på Gotland. Hennes dialekt låter rikssvensk, även om hon kommer från Herrvik.
– Jag har vuxit upp med gotländskan omkring mig på 90-talet och tidigt 2000-tal. Men jag har inte fått gotländskan hemifrån och har alltid sagt att det är för att mamma och pappa och inte pratar gotländska, säger hon, som har föräldrar från Skåne och Skövde.
I poddserien försöker hon ta reda på varför gotländskan tystnar.
– Det krävs en hel serie för det finns många bottnar i det här. Det finns inte ett tydligt svar utan en rad orsaker, säger Amanda Heijbel.
En orsak är, som i hennes eget fall, att det inte är gotländska som talas hemma.
– Även om den ena föräldern talar mycket dialekt och den andra inte, är det vanligare att ett barn pratar ett slags standardsvenska. Men framförallt verkar det ske på gruppnivå, med andra ord har kompisar i skolan mycket större inverkan än föräldrarnas tal, säger hon.
Andra orsaker kan vara influenser från sommargotlänningar, men även inflyttning till ön och utflyttning till fastlandet. Samtidigt dominerar rikssvenskan i flera medier och stora delar av samhället. Det kan också handla om hög- och lågstatusspråk, där riks har högre och dialekter lägre status. Sammantaget kan det leda till att unga inte pratar gotländska alls.
– En generation senare är det inte självklart, säger Amanda Heijbel.
Genom intervjuer med olika språkforskare och vanliga gotlänningar vill Amanda Heijbel även ta reda på vad den lokala dialekten har för betydelse.
– Det verkar betyda jättemycket. Det är känsligt för många och det finns mycket sorg när det förändras. Språk förändras alltid, men det har förändrats så snabbt nu. Sedan blir det ett glapp mellan generationer. Det är mycket som går förlorat med vissa sätt att tala. Från lokala ord och uttryck, till att det ligger kunskap och historia i språk och en stämning och begreppsvärld i hur vi säger saker.
”Jag har ju varit medveten om det här fenomenet till viss del och det upplever jag att många av oss har varit, men kanske inte belyst saken", säger Amanda Heijbel.
Flera av de som Amanda Heijbel har intervjuat, eller som har hört av sig till henne, beskriver gotländskan som något som identifierar och förankrar dem. Hon berättar om en man på ett äldreboende i Hemse som håller gutamålet vid liv när han brevväxlar med en barndomsvän. I serien möter hon även en äldre kvinna på Fårö som är en av de få som fortfarande pratar fåröiska.
– Jättemånga berättar om att det här är en del av dem och sedan finns berättelser som är sorgliga på många sätt. De har vuxit upp med dialekten, men ville bara bort från den av en massa olika skäl. Att de blivit retade för det eller ville låta på ett annat sätt. Många berättar hur svårt det har varit att bara bli hörd som människa med det gotländska. Att andra lyssnar på dialekten i stället för på vad de säger.
I dag vill många värna den lokala dialekten, men det fanns en tid där gotländskan medvetet försökte tystas i skolorna.
– Det är verkligen ett förtryck som har pågått. Jag blir illa berörd av det och det sitter djupt i människor. Att talpedagoger har velat få bort dialekten och att lärare har sagt att så där får du prata på rasten men inte i klassrummet.
”Jag är en ljudberättare främst och då är det här helt perfekt för den här typen av reportage, för vi vill höra rösterna”, säger Amanda Heijbel som har samlat flera röster och dialekter i sin podcast ”När gotländskan tystnar”.
Amanda Heijbel upplever att det finns en mer positiv attityd till gotländskan idag.
– Pendeln har möjligen svängt, men det kan också vara för sent att ändra eller få tillbaka. Eller så går det.
Hon funderar på hur hon själv kan föra vidare gotländskan till sina barn, som har varit intresserade ända sedan de tog upp frågan.
– Nu har de sagt att de vill lära sig, för hur ska de annars kunna lära sina barn.