"Vad (f-n) får jag för pengarna?" Sammanhanget när orden fälldes, ett misslyckat försvarstal för skatteflykt, fick konsekvenser för dåvarande ordföranden i Svenskt Näringsliv, Leif Östling. Men frågan som sådan, minus svordomen, är befogad i många sammanhang när det gäller offentligt finansierad verksamhet. På Gotland, liksom i landets övriga kommuner och regioner, är det korta svaret: du får vård, skola och omsorg! Det långa svaret återfinns i den årsredovisning för 2019 som Gotlands regionfullmäktige behandlade under måndagens sammanträde.
Vill man förstå de politiska skiljelinjerna – då behöver man förstås lyssna på debattinläggen i fullmäktige. Men vill man "bara" få en översikt av vad Region Gotland är och gör – då är årsredovisningen en lätt tillgänglig källa, åtkomlig på regionens hemsida.
Diagrammet med skatte-hundralappen visar tydligt hur stor andel som går till de centrala välfärdsområdena. Per hundring används 32,68 kronor till hälso- och sjukvård, 14,86 kronor till äldreomsorg och 12,27 procent till grundskolan. Slår man samman de tre huvudposterna för skola och barnomsorg hamnar man på sammantaget 31,97 kronor – alltså i samma storleksordning som hälso och sjukvård. Ytterligare en stor post är övrig vård och omsorg på 6,13 kronor.
Sedan 2015 har regionens kostnader ökat från 5,63 miljarder kronor till 6,39 miljarder kronor, men samtidigt har skatteintäkterna ökat från 3,44 miljarder kronor till 3,95 miljarder kronor och andra intäkter från 1,29 till 1,41 miljarder kronor.
Regionernas och kommunernas växande pensionsskulder lyfts nu och då fram i scenarier från försäkringsbolag och andra med intresse i saken, liksom låneskulden utslaget på person. Men till den samlade bilden hör att det också finns tillgångar som kan brytas ner per invånare. I Gotlands fall har låneskulden per invånare ökat från 8 276 kronor år 2015 till 9 718 kronor 2019. Men samtidigt har tillgångarna, som en följd av kommunala investeringar, ökat från 70 168 kronor till 90 222 kronor per invånare under samma period.
Enligt kommunallagen – och Region Gotlands arbetsordning – har allmänheten rätt att ställa frågor i samband med att fullmäktige behandlar årsredovisningen. Intresset har dock minskat med åren. Och möjligheten att ställa en fråga skriftligt utnyttjades inte alls i år, uppger fullmäktiges sekreterare Per Lundin.