– Anledningen är egentligen väldigt enkel, säger Filip Adamo, entreprenören bakom initiativet.
– Vi vill skapa en arena där alla röster får plats, oavsett bakgrund eller resurser. Men det kräver ett gemensamt engagemang från både civilsamhälle och starkare samhällsaktörer. När det stödet uteblir, då finns inte heller ekonomin att öppna parken.
Containerparken startade som ett alternativ till slutna seminarierum – en fysisk plats där samtal kunde ske spontant, över sektorsgränser och hierarkier.
Under fjolårets Almedalsvecka blev platsen ett slags demokratiskt vardagsrum, där unga, ideella organisationer delade scen med representanter från näringsliv och offentlig sektor.
– Det handlar om att våga stå för öppenhet. Just nu ser vi en tendens att allt fler aktörer vill kunna kontrollera vilka som lyssnar och vilka som är inbjudna. Vi tror inte på det, och då får vi hellre avstå än att kompromissa med idén, säger Adamo.
Responsen från Region Gotland har varit förstående men beklagande, enligt Adamo. Det finns ett gemensamt intresse av att det offentliga rummet används för just sådana mötesformer som Containerparken försöker skapa, säger Adamo. Problemet är snarare att intresset inte materialiseras i konkret stöd – särskilt i ett ekonomiskt kärvt läge, menar han.
– Det är ingen som säger att det är en dålig idé. Tvärtom. Men när det kommer till att kliva in och stötta har vi av olika anledningar inte fått med oss alla de som vi hade hoppats på.
Ändå är Adamo försiktigt optimistisk. Under året har samtal förts med andra regioner, och konceptet har spridits utanför Gotland. En ny Containerpark invigdes i Stockholm i fjol, och även internationellt väcker idén intresse – Adamo marknadsförde den nyligen i London.
– Det finns en kraft i idén om det öppna torget. I år kanske det behövs just den här frånvaron för att man ska upptäcka vad som fattas.
Han ser tydliga tecken på att det kan finnas en vilja att återuppliva parken till nästa års Almedalsvecka.
– Om vi lyckas skapa den där saknaden – att folk undrar "var är Containerparken?" – då har vi gjort något rätt. För samtal som sker utan barriärer behövs mer än någonsin. Och vi kommer tillbaka, om det finns en vilja att låta alla vara med.