â De fĂ„r priset för att de, trots sina egna svĂ„righeter, hjĂ€lper andra och Ă€r en viktig lĂ€nk mellan ukrainare och gotlĂ€nningar, sĂ€ger Kerstin Blomberg som under mĂ„nga Ă„r samarbetat med Emerich Roth.
Emerich Roth som överlevde fem koncentrationslÀger under förintelsen, avled för ett Är sedan, 97 Är gammal. Han kom till Sverige i samband med krigsslutet och senare i livet tog han upp kampen mot rasism. Under cirka 25 Är samarbetade han med Kerstin Blomberg och besökte bland annat de gotlÀndska skolorna för att berÀtta om förintelsen och uppmana folk att bekÀmpa ondskan och i stÀllet verka för medmÀnsklighet.
Trots att han upplevt sÄ mycket hat och ondska ville han lyfta fram det goda. Emerichfonden delade varje Är ut priser till elever, lÀrare och skolor i Sverige som arbetade mot vÄld och för medmÀnsklighet. De senaste 13 Ären har han Àven bidragit med ett pris till mÀnniskor pÄ Gotland som arbetat i hans anda.
PÄ fredagskvÀllen, samma dag som Förintelsens minnesdag, delades Emerichpriset ut i pÄ Almedalsbiblioteket. I Är fanns inte Emerich Roth med.
â Det var sjĂ€lvklart att det skulle bli nĂ„gon eller nĂ„gra med koppling till kriget i Ukraina, sĂ€ger Kerstin Blomberg som följt Olena och Anastasia sedan de kom till Gotland i mars förra Ă„ret, sĂ€ger Kerstin Blomberg.
Olena och Anastasia Bilenko kommer frÄn Dnipro i Ukraina. Olena Àr utbildad psykolog och Anastasia har en högskoleutbildning i filosofi.
NÀr oroligheterna bröt ut 2014 började Olena arbeta som volontÀr och hjÀlpte bland annat till pÄ sjukhus. Hon tog dit mat, klÀder, medicin och hjÀlpte soldaternas familjer. DÄ tillstÄndet i landet försÀmrades i mars förra Äret flydde Olena och hennes dotter frÄn sitt hemland.
PÄ Gotland bodde de först hos en familj och flyttade senare till flyktingboendet i Klintehamn. DÀr har de fungerat som tolkar och kontaktpersoner och bland annat hjÀlpt ukrainare att fylla i papper och annat samt arrangera olika aktiviteter.
â TyvĂ€rr fick jag aldrig trĂ€ffa Emerich Roth men jag har lĂ€st om honom. Hoppas vi gör en viktig sak för Ukraina, sĂ€ger Anastasia Bilenko.
â Tillsammans gör vi skillnad, sĂ€ger hon.
Hennes mamma Olena tackar alla och berÀttar att hon nuÀr pÄ vÀg till Ukraina.
â Jag vill se min mamma igen, sĂ€ger hon
Under kvÀllen fick de ta emot blommor, diplom och 3000 kronor.
â De Ă€r verkligen vĂ€rdiga att fĂ„ Emerichpriset, sĂ€ger Kerstin Blomberg.