Alla har vi våra språkliga käpphästar. När Moa Candil slår upp tidningen brukar hon störa sig på alla passiva verbformer.
– Det anses ... Det sägs ... Jag förstår inte varför journalister och politiker envisas med att skriva och säga så. Vem anser och säger det? Om det är någon särskild person som säger och anser saker, skriv det då. Det är faktiskt ett demokratiproblem i förlängningen, säger hon.
Moa Candil har haft skäl att fundera över dessa saker. Under åtta år arbetade hon på "8 sidor", landets enda tidning på lätt svenska. Tidigare i år tackade hon ja till att bli nyhetschef på Gotlands Allehanda och ett nytt kapitel tog sin början.
Men lättläst svenska är hon inte färdig med. I dagarna utkommer "Det är vi som bestämmer!", en bok i två varianter som på ett lättbegripligt vis förklarar grunderna i vårt demokratiska samhällsskick.
– Det har skrivits en del handböcker om demokrati på lätt svenska, men ingen som tagit det större greppet. Den här gruppen människor, som av olika anledningar har svårt att läsa en vanlig dagstidning, syns sällan i offentligheten. Med den här boken vill jag ge konkreta tips på hur de kan gå till väga för att göra sin röst hörd i vår demokrati, säger Moa Candil.
Exakt när och varför hon började intressera sig för demokratifrågor kan hon inte svara på. Men Moa Candil vet att det engagemanget spelade en avgörande roll när hon valde journalistyrket.
– Sambandet mellan en fri, oberoende journalistik och demokrati glöms bort ibland. Om det inte finns envisa journalister som sitter och begär ut offentliga handlingar och håller våra makthavare under uppsikt, då finns det en stor risk för maktmissbruk.
Har vi svenskar en benägenhet att ta demokratin för given?
– Det ligger någonting i det. Under de senaste 100 åren har demokratin vunnit mark, bit för bit. Men nu finns det krafter, både här och i andra delar av världen, som vill göra inskränkningar. Det är en oroväckande utveckling. Av exemplet Polen ser vi att det kan gå väldigt snabbt när dessa krafter är i rörelse.
Utmärkande för en välfungerande demokrati är också medborgarna tillhandahålls samhällsviktig information som alla kan ta till sig. Här kan texter på lätt svenska spela en central roll, framhåller Moa Candil.
– Vi som håller på med det här är dessvärre färre än för tio år sedan. Förut fanns det mer samhällsinformation på lätt svenska, men det har plockats bort efter hand. Men det finns samtidigt positiva tendenser. Det har till exempel blivit vanligare med bokförlag som satsar på den här typen av texter.
Moa Candils specialkompetens är efterfrågad, det visar hennes nästa bokprojekt.
– Jag och en kollega har skrivit på kontrakt för en handbok om hur man skriver på lätt svenska. Det är en hel vetenskap, eller kanske snarare ett hantverk.
Ja, vad ska man tänka på?
– Det finns massor av regler för bisatser och så, men det viktigaste är att tvätta bort byråkratisvenskan. Använd istället mer vardagliga ord, sådana som du skulle använda i vardagen i ett samtal med en vän. Sedan får du inte utgå från att alla har samma förkunskaper. När man börjar tänka i de banorna kan man bli lite tokig dock. Typ: "Kan jag verkligen skriva politiker, vet alla vad det är?" Men det är en bra tankeövning, som jag tycker att "vanliga journalister" kan lära sig en hel del av.