De första luckorna i årets julkalender från Cinema ciceron har öppnats. Den digitala adventskalendern från Sudret kan ses på Facebook, Instagram och på youtubekanalen Cinema ciceron Gotland.
– Det roliga är att hela orten ställer upp, säger Carin Tellström som tillsammans med sin familj ligger bakom Cinema ciceron som gjort en mängd korta filmer på gotländska och gutamål.
Arbetet med att spela in filmerna till årets adventskalender startade redan i somras. I varje lucka görs ett nedslag hos en person någonstans på södra Gotland.
– Det är roligt att visa upp Sudret under andra delar av året än på sommaren, säger Carin Tellström.
Julkalendern har i år fått hela 25 luckor och fortsätter därmed fram till juldagen.
– Det är ju då julen börjar, förklarar Ing-Marie Tellström på klingande gutamål när den första luckan i årets kalender öppnas.
Bakom första luckan döljer sig även Nicolas Sundberg och Carin Tellström som klippt och redigerat alla filmer i årets kalender.
– Ing-Marie Tellström och Per Tellström står för en stor del av idéskapandet och Nicolas Sundberg klipper och textar filmerna. Han har även stått bakom kameran och projektlett det, säger Carin Tellström.
Tanken med adventskalendern är att den ska sätta lite extra guldkant på vardagen.
– Det kommer att bli gotländska ordspråk, enkla skämt och betraktelser, säger Carin Tellström.
Det var Nicolas Sundberg som förra året fick idén att göra en julkalender och eftersom den visade sig vara en succé som uppskattades av många bestämde de sig för att göra en kalender även i år.
I videoklippen pratas det både gotländska och gutamål.
– Gutamålet är ett språk som är för bra för att dö ut, säger Carin Tellström som liksom övriga familjen vurmar för språk och dialekter.
Cinema ciceron står även bakom filmserien "Prat klokt med gutar" och den virala succéfilmen "Hur man går på visit på Gotland" som visats över 40 000 gånger.
För Carin Tellström har arbetet med Cinema ciceron gjort att gamla språkkunskaper väckts till liv.
– Jag pratade mycket gutamål med släktingar när jag var liten, men nu kan jag inte prata för jag har ingen att prata gutamål med, säger hon och fortsätter:
– På det här sättet, genom att tvinga mig att lära mig både ord och grammatik blir jag bättre på gutamål. Det här är ett sätt att använda och sprida språket.