Vad är det då som ligger bakom ansökan från Etelhems bygdegårdsförening, om att få bygga ut med nästan 100 kvadrat?
Dels handlar det om att få till ett beredskapslager, vilket många socknar tittar på just nu.
Det andra skälet är desto mer unikt – och det har sin egen särskilda historia.
Leif Wallin växte upp i Etelhem under andra halvan av 1900-talet. Under de senare delarna av sitt liv bodde han i Hallstahammar på fastlandet, men han bar sin gotländska hembygd med sig.
Ola Eriksson, ordförande i sockenkommittén, berättar:
– Vi hade ingen kontakt med Leif förrän de sista åren. Vi hörde talas om att han byggde på någon slags modell av Etelhem och 2019 åkte vi dit, några ungdomskompisar, för att få se den. Det var imponerande att han hade byggt upp något så fint.
Det är ingen exakt återgivelse, men många delar och detaljer förefaller stämma väl med hur Etelhem såg ut under Leif Wallins uppväxtår.
Här är det till exempel full aktivitet i den fabrik som grundade begreppet ”Etelhemshus”.
– Ja, där gjorde man monteringsfärdiga hus och Leif jobbade på sågen där i sin ungdom, säger Ola Eriksson.
Både Lawergrens och Mattssons håller också öppet – de två konkurrerande livsmedelsbutiker som fanns på var sin sida om kyrkan. I utkanterna ligger bland annat Sigvalde träsk, med det dåtida hopptornet i trä.
Miniatyren är otroligt detaljerad, med små människor i färd med sina vardagliga uppgifter, med olika sorters träd och växter, med pyttesmå spaljéer i trädgårdarna och mycket mer.
Häromåret gick upphovsmannen bort efter en tids sjukdom.
– Han hyrde en lokal där modellen stod uppställd och när han inte fanns längre skulle allt bort. Så jag och kompisen Tommy Nygren tog en lastbil upp för att hämta allt till ön, berättar Ola Eriksson.
I nuläget står den, inte helt hopmonterad, i Etelhems hembygdsmuseums förråd. Men det finns alltså en idé om att bygga ut bygdegården, för att verkligen kunna visa upp denna skapelse i sin helhet.
Huruvida detta någonsin blir verklighet, det får framtiden utvisa.
– Vi vet verkligen inte vad vi ska göra än, först ska vi se hur det går med bygglovet, sedan måste vi se på ekonomin – och om det verkligen finns intresse för att vi ska göra den här investeringen? Vi måste också ha kunskapen och orken att dra runt det här, påpekar Ola Eriksson.