Mats Bergström regerade i ruinen

Gitarristen Mats Bergström ägde tisdagens lunchkonsert i Kammarmusikveckan.

Mats Bergström är tillsammans med sin gitarr en flitig gäst i S:t Nicolai.

Mats Bergström är tillsammans med sin gitarr en flitig gäst i S:t Nicolai.

Foto: Karl Melander

Briljant teknik av gitarristen (GA)2019-07-25 09:33

Mats Bergström tillhör de flitigt återkommande gästerna i Kammarmusikveckan. Han gör ofta tunga insatser som ackompanjatör och medlem i olika ensembler. Mats Bergström har ett återhållet scenspråk men inom sig rymmer han stora gitarrkunskaper. Vid tisdagskonserten fick han utrymme att visa upp sin bländande teknik.

Han inledde med att, tillsammans med Anders Kjellberg Nilsson-violin, framföra ”Fyra akvareller för violin och piano. Idyll, Humoresk, Vaggsång och Polska”. Kompositören Tor Aulin (1866-1914) är inte så ofta hörd från dagens svenska tribuner. Han var samtida med August Strindberg och de ingick i ett sällskap som hade Beethoven som husgud.

Mats Bergström stod också för arrangemanget, något han tillstod att han generellt gärna gör, det vill säga: han vill ha det på det sätt som han själv föredrar.

Framför allt humoresken, med sitt finurliga avslut, och den avslutande polskans blickar av samförstånd mellan interpreterna var fascinerande att ta del av.

Mats Bergström fick så avsluta solo med en programpunkt lättsamt betitlad ”Bach, brasilianskt och lite Broadway”. Han förklarade förstås innehållet närmare.

Det brasilianska inslaget bestod av en bossanova ur filmen Orfeu Negro (1959), på det något kantigare sätt som en bossa ljöd då jämfört med dagens ibland supermjuka varianter. Till det en mazurka signerad Heitor Villa-Lobos.

Mats Bergström fortsatte med Bach. En tacksam övergång eftersom Villa-Lobos bland annat i sin svit ”Bachianas brasileiras” skildrar hur det skulle ha kunnat låta om Bach haft Brasilien som hemland.

Det handlade bland annat om musik nedtecknad av Bach och där Mats Bergström gav prov på en fantastisk teknik.

Avslutningsvis bjöd han på musik av George Gershwin, en kompositör som han benämnde ”snille”. Det blev ”Promenade. Walking the dog”. Ursprungligen komponerad för piano men här förstås transkriberad för gitarr.

Under konserten fick också Avri Levitan möjlighet att kort berätta om sin verksamhet Musethica. Det är en musikalisk utbildning för unga, lovande klassiska musiker. De uppträder tillsammans med sina lärare och spelar på äldreboenden, sjukhus och andra institutioner.

Så sker även på Gotland och duon som framträdde i S:t Nicolai under lunchkonserten hade redan hunnit med flera konserter. Det var Maria Winiarski-viola och Juliette Beauchamp-violin, som framförde Mozarts ”Duo för violin och viola G-dur”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!