De var öns främsta kvinnokämpar för 100 år sedan

24 maj är det 100 år sedan genombrottet för kvinnlig rösträtt i Sverige. Kampen fördes i hela landet – Gotland var inget undantag.

Henrik Ramberg är projektledare för Gotlands Museums aktiviteter kring demokratins 100 år i Sverige.

Henrik Ramberg är projektledare för Gotlands Museums aktiviteter kring demokratins 100 år i Sverige.

Foto: Lasse Linussom

100 år av kvinnlig rösträtt2019-05-24 12:57

Föreningen för kvinnans politiska rösträtt grundades 1902 och blev året därpå landsomfattande. Föreningen, liberalt präglad, var en del av rösträttsrörelsen, arbetarrörelsen en annan. En av de socialistiska förgrundsfigurerna, Kata Dahlström, bodde visserligen en kort tid i Visby. Men på Gotland återfanns de mest framträdande förespråkarna för kvinnans rösträtt i mer borgerliga kretsar. Där fanns Kerstin Wall, som var syster till landshövdingen och i lika hög grad som landshövdingen själv representerade Gotland.

Där fanns konstnären Carolina Benedicks Bruce, som efter den stora internationella världskongressen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1911 bjöd över en stor delegation till Gotland. Båda var på alla sätt aktiva i organiserandet av möten och lokala föreningar. Till mottagningsfesten för den internationella kongressen skrev en annan känd kvinna från Gotland, Elfrida Andrée, musiken till en kantat.

100 år sedan, var det inte 1921 som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige?! undrar man kanske. Jo, men det avgörande beslutet i riksdagen fattades den 24 maj 1919.

På Gotland är Gotlands Museum centrum för firandet. Där ska riksdagens utställning om demokratin finnas (fast så sent som torsdag eftermiddag var den lite på drift). Men det ska också hända en massa annat, till helgen och framöver:

– Vi har vänt på perspektivet. I stället för att göra något för besökarna har vi bjudit in brett för dem som velat vara med och skapa aktiviteter, säger projektledaren Henrik Ramberg.

Efter möten och workshops har fyra satsningar utkristalliserats: En grupp som arbetar med dräkthistoria genomför lajv, en annan grupp gör stadsvandringar i Visby på temat kvinnornas ö, den lokala Zonta-föreningen gör en egen utställning och slutligen blir det flera ”pop up” med spoken word. Etnologen Elin Hägg har forskat på kafferepets betydelse som kvinnornas slutna rum för diskussioner – och ställer till med kafferep till helgen.

Vissa aktiviteter kommer också att pågå under Almedalsveckan och till midsommarfirandet vid Roma kungsgård blir det en suffragette-picknick.

– Arbetssättet är spännande, museet ska bland mycket annat vara en plattform för ett demokratiskt samhälle. Kunskap om den långa kampen ger perspektiv på vår egen samtid och gör att man värdesätter rätten att rösta. säger Henrik Ramberg.

Kvinnlig rösträtt, allmän och lika rösträtt, demokratins genombrott, eller helt enkelt demokrati. Man får väga orden och pröva nyanserna. Annamaria Bauer, ombudsperson för Vänsterpartiet, vill problematisera 100-årsfirandet:

– Segrarna är segrar, men de fattiga kvinnorna, de prostituerade – de fick inte rösträtt för hundra år sedan. Och personer med funktionsvariationer fick det inte förrän 1989.

Utöver Gotlands Museums utställning verkar det inte göras några större lokala satsningar på 100-årsdagen. Feministiskt initiativ firar med att bjuda på fika och resonemang i sin valstuga fredag eftermiddag. (S)-kvinnorna klär Socialdemokraternas valstuga med affischer som uppmärksammar jubileet, men siktar annars in sig på EU-valet:

– Kvinnors rättigheter hotas igen. Det gäller abortfrågan och i bland annat Polen finns politiker som öppet säger att kvinnor inte ska ha lika lön, säger Aino Friberg från (S)-kvinnorna på Gotland.

Moderatkvinnorna planerar inget särskilt och Centerkvinnorna valde att uppmärksamma 100-årsfirandet i samband med internationella kvinnodagen, uppger Rebeca Gajardo Angel (C), ombudsman och kandidat i valet till Europaparlamentet.

Men på lördagen – då firar Ida Andersson Band kvinnors rättigheter ihop med sin publik vid en konsert på Joda i Visby:

– Det finns alldeles för många historier om människor som på grund av sitt kön inte blivit lika framgångsrika, trots minst lika mycket kompetens. Bluesen, som är väldigt mansdominerad, är ett av alla exempel. Eftersom det är val till EU-parlamentet dagen efter hoppas vi alla funderar på hur vi tillsammans ska åstadkomma en värld utan våld och diskriminering, säger Ida Andersson Jupiter och avslutar:

– Och fest blir det. Det lovar vi!

Väskinde och Visby

Här är några tips för den som vill veta mer om kampen för kvinnlig rösträtt på Gotland:

Ingeborg Lingegård (1916-2011): Möten med gotländska föregångskvinnor del IV (Guteböcker AB 1993), särskilt kapitlet om lokala rösträttsföreningar i Visby och Väskinde. En spännande personlig berättelse som tar kvinnokampen utanför de borgerliga miljöerna i staden, där de mer namnkunniga rösträttskämparna återfanns.

Gotländskt arkiv 2001, framför allt kapitlet om brev från Kerstin Wall (landshövdingens syster) till Lydia Wahlström (författare och rösträttskvinna). Mycket belysande om nedlåtande manliga kommentarer om ”kvinnors naivitet och okunskap”

Gotländskt arkiv 2009 Kvinnfolki – en helt annan historia. Innehåller åtskilliga personteckningar, allra mest relevant är det av Carolina Benedicks Bruce som Gun Westholm skrev om kvinnan som bjöd in en stor delegation till Gotland i samband med den internationella rösträttskonferensen i Stockholm 1911.

Tidskriften Haimdagar, nummer 2 för 2003 där redaktören Anders Johansson skriver väldokumenterat under rubriken ”Om de första tecknen på en kvinnorörelse”.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!