Med hösten flyttade några möss in under diskbänken så jag satte dit en musfälla, det brukar vara effektivt. Nästa morgon hade fällan slagit igen, men det enda som fastnat var en bit svans. Jag tycker inte om möss, i alla fall inte inomhus, men jag vill inte att de ska lida. Det måste göra fruktansvärt ont att bli av med drygt halva svansen?
Jag tog istället fram mitt dragspel och fortsatte, efter drygt ett års uppehåll, öva på ”Dansen på Svinnsta skär”. Det hjälpte. Mössen försvann.
Som jag tidigare stolt meddelat, så äger jag en travhäst. En tjugondel, eller om det är en fyrtiondel, minns inte så noga.
Hästen heter Bison Spiro. Bison efter mig, döpt vid en uppsluppen midsommarfest hemma hos Bengt-Åke Rundqvist och Gunilla Knutas i Väskinde. Dottern Anna-Karin, travtränare och kusk, är majoritetsägare och det är också hon som tävlingskör hästen, nu senaste på Solvalla i onsdags. Bison blev tvåa, ett huvud efter segraren, och det betyder nog att jag den här månaden inte behöver betala något för hästens dagliga uppehälle.
Kanske kan min tjugondelshäst (eller fyrtio?) med tiden bli självförsörjande. Hur många travhästar lyckas med det?
Fortfarande håller sig morgonbadtemperaturen över 10 grader (11). Ett problem är dock det rådande lågvattnet, vilket innebär att jag först måste lägga mig på mage och sedan på rygg för att hela kroppen ska bli våt.
Nyligen höll jag föredrag i Missionskyrkan i Hemse. Jag utvecklade då en tanke som jag gått och burit på länge, flera år.
Om jordens befolkning fick bevisat, och även accepterade det, att det inte finns en gud i någon som helst form. Vi föds, vi lever och vi dör. Inget liv efter detta, det blir bara svart. All religion blev därmed överflödig. Skulle världen då bli bättre eller sämre? Ett intressant diskussionsämne tycker jag.
Pastorn i församlingen lovade fundera på saken.
För en tid sedan skrev jag om en annons som ett välkänt TV-företag försöker locka kunder med:
”Låna upp till 50.000:-. Från 9,9% i ränta. Ingen säkerhet. Använd pengarna till vad du vill!”
Varför är sådan reklam tillåten? undrade jag.
Sanny Laurin, han som skapat skulpturen av katten Knäcken på Stora torget i Visby, skriver:
Därför att vi lever i ett kommersialiserat samhälle. Förbruka, använda slänga, köpa nytt. Skulle själv föredra ett humaniserat samhälle: social omtanken, mera poetiskt filosofiskt, långsammare.
Håller med, men visst är det bara en utopi, en önskedröm?
Efter sommaruppehåll återupptar jag nu mitt provbadande av samtliga sockenbastur på Gotland. Först Guldrupe.
När badade du själv bastu senast?
mejl: bison.gotland@telia.com