Argument kan vara av olika slag och förpackas på skilda sätt. Att på ett provokativt sätt frångå det ”som passar sig” kan vara ett slagkraftigt sätt att framföra sina argument.
På ett universitet i Toronto hölls för några år sedan ett möte, för juriststudenter tror jag, där man diskuterade ”säkert sexuellt beteende”. En föreläsande polis ska då ha sagt att kvinnor kunde undvika att bli utsatta för sexuella övergrepp om de slutade att klä sig som slampor (”sluts”). Det var startskottet för s.k. ”slutwalks” som sedan dess har genomförts i ett antal nordamerikanska städer – och även i Europa (t.ex. i Stockholm).
Utgångspunkten för dessa demonstrationer har varit att flytta fokus från offer till förövare vad gäller sexualbrott. Det ska inte spela någon roll om kvinnan är gammal eller ung, påpälsad eller halvnaken, full eller nykter. Som kvinna ska man alltså inte genom att klä sig eller uppträda på ett visst sätt kunna öka eller minska risken för att bli utsatt. Och sådan är lagen; rättsskyddet är detsamma oavsett om kvinnan är dyngfull och helnäck eller spiknykter och iklädd skoteroverall. Det är ingen skillnad i straff för den man som våldtar den förra kvinnan jämfört med den senare.
Den danska retorikkonsulten Cecilie Valentin har i senaste numret av Retorikmagasinet uppmärksammat dessa ”slutwalks” i ett retoriskt perspektiv. Hon sätter där in dessa demonstrationer i ett större historiskt sammanhang vad gäller feministisk retorik.
Inom retoriken brukar framhållas vikten av att den som vill framföra ett budskap anpassar sig till mottagarna av budskapet. Man ska ”tala med lärda på latin och med bönder på bönders vis”. Man ska iaktta de klädkoder som (man tror) gäller i sammanhanget. Man ska anpassa sitt språkbruk till mottagarna. Exemplen kan mångfaldigas. Spridaren av ett budskap ska vidare måna om att själv framstå som klok, rättrådig och moraliskt högtstående. Med retoriska termer handlar det om att iaktta ”decorum” respektive att förknippas med ett värdefullt ”ethos”. De marscherande slamporna bryter mot båda dessa retoriska grundregler för en framgångsrik argumentation. Det ”passar sig” inte att klä sig i och visa sig med trasiga underkläder och slampan förknippas knappast med klanderfri moral. Men här uppträder slampan plötsligt med stolthet, med självförtroende och med välartikulerade argument. Det förvirrar mottagaren och höjer uppmärksamhetsvärdet. Budskapet når ut.
Att göra tvärtom och att göra fel kan ibland vara mycket effektivt.
Det hissar vi
Bragdguldet gick inte till en skidåkare! Grattis Sarah Sjöström!
Och det dissar vi
Att samtliga riksdagspartier (utom kanske vänsterpartiet) nu har anammat Sverigedemokraternas människosyn.