Från människa till resurs

Foto: Rolf Jönsson

KRÖNIKA MIKAEL MELLQVIST2016-06-10 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förr i tiden – för inte så länge sedan – ingick du och jag i ett företags personal, du och jag kanske till och med betraktades som medarbetare. Men det var alltså förr i tiden. Nu har vi reducerats till att vara en del av företagets resurser, jämställt med vilka andra resurser som helst, som kapital och insatsvaror. Utbytbara och avsedda att förbrukas.

Arbetslivet har väl aldrig varit någon dans på rosor – och det kanske inte ska vara det heller. Men ”reformen” med att döpa om ”personal” till ”humana resurser” (HR) är ett tydligt tidens tecken på den cynism och känslokyla som alltmer präglar synen på oss människor i arbetslivet. Du och jag ses enbart som en resurs, det vill säga en liten avgränsad del av dig och mig som människa. Det är endast den del av dig och mig som kan tillföra något till produktionen, vårt bidrag i form av arbetskraft, som är intressant. Du och jag är reducerade till en produktionsfaktor av många. Du och jag som hela människor är inte intressanta eller viktiga. Kapitalismens segertåg över världen rullar onekligen vidare.

Men hallå! Så är det väl inte tänkt? ”Omdöpningen” har väl inte den innebörden? Det är väl positivt att du och jag betraktas som en resurs och inte bara som en kostnad. En resurs är ju något att ha! Nja, vete tusan. Alla har i och för sig rätt till sin tolkning, men…

Hur som helst måste det väl finnas någon medveten tanke bakom ”omdöpningen”. Och om man anammar en tolkning som passar in väl i sammanhanget med det tilltagande utanförskapet och den maskinmässiga rationaliteten i samhället ligger det närmast till hands att tänka att det knappast kan vara någon annan mening med ”omdöpningen” än att markera en annan syn på den tidigare personalen, det vill säga att reducera och begränsa dess värde samt distansera var och en av oss från den verksamhet i vilken vi alltså inte är något annat en human resurs.

Är då HR ett vinnande koncept? Nej, inte på kort sikt och än mindre på lång sikt. Delaktighet och trivsel är framgångsfaktorer överlägsna alla andra oavsett om det rör sig om en statlig myndighet, kommunal förvaltning, kommersiell hardcore eller en ideell förening.

Snälla personalchefen! Allt är förlåtet! Kom tillbaka!

Läs mer om