Bok- och biblioteksmässan i Göteborg är sedan årtionden tillbaka en tilldragelse av medial betydelse. Och här står jag nu; jag vet inte vilken gång i ordningen. Och det handlar om läsandet; om nyttan och glädjen med att läsa. Om hur litteraturen kan berika och förgylla vår tillvaro. Mycket på mässan har fokus på tillgången till läsande, inte minst vikten av att barn och ungdomar inspireras till (och ges möjligheter till) att ta del av den gränslösa värld som läsandet har att erbjuda. Otaliga av mässans alla seminarier och författarsamtal handlar om just detta.
Men i alla dessa diskussioner om läsandet kommer boken ibland bort. Läsa kan man ju nuförtiden göra utan tillgång till böcker. Jag skulle önskat att man mer och bättre försökt lyfta fram boken som bok; som en värdefull tingest i sig oavsett innehåll. Jag är inte ensam om att tycka att läsupplevelsen är beroende av såväl texten (innehållet) som dess presentationsform. En inbunden bok med papper av hög opacitet och rivstyrka, en knirrknarrande rygg och den omisskännliga doften av ansmörjningen på jungfrufiber ger en helt annan upplevelse än en sladdrig pocket, för att inte tala om en steril läsplatta. Jag köper inte budskapet att läsandet utan bok kan vara lika värdefullt som läsandet med bok.
Men mässan är också kommers. Storförlagen hårdlanserar kokböcker skrivna av diverse kändisar (eller i vart fall i deras namn) som inte vet skillnaden mellan en kastrull och en virveltrumma. För att inte tala om framlyftandet av alla B-deckare vars författare i bästa fall är nödtorftigt skrivkunniga. Påtagligt kommersiellt är också inslaget med bestsellerförfattare som talar högtidligt om sig själva ivrigt signerande den senaste kioskvältaren.
Men det senaste kan undvikas – och det gör jag. Jag söker mig till de små nischade förlagen och litteratursällskapen i det ena ämnet mer udda än det andra. Här finns pärlorna, de verkliga fynden. Det är mässans andningshål. Här finns entusiasmen, glädjen, hängivenheten. Här kan man föra samtal utan att riskera att bli omkull sprungen. Här är det lätt att trivas. Och det gör jag.
Det hissar vi på mässan
Katarina Mazettis När livet var en revolution och Wolfgang Streecks Demokrati och kapitalism – kan de förenas? Två böcker, två författarsamtal värda hela resan och mer därtill.
Och det hissar vi också
Trots det sagda – Leif TV Persson är en attraktion.