Jag försöker cykelpendla till jobbet så ofta det går. En sak jag brukar tänka på när jag stretar fram över Mästermyr är hur rena och fina de gotländska vägkanterna faktiskt är. Trots en intensiv turistsommar så finns det i princip inget skräp alls slängt längs med vägarna. Med ett undantag: ölburkar! Varje dag ser jag nykastade burkar längs de nyklippta vägkanterna.
Jag brukar fundera över hur de där burkarna hamnar ute i myren. Det enda jag kan komma fram till är att någon åker runt i bil och dricker öl och när man druckit klart så vevar man helt sonika ner rutan och slänger ut burken.
Det finns väldigt mycket jag undrar över vad det gäller den här bilölsdrickningen. Man får väl anta att de måste vara flera i bilen vid kasttillfället eftersom den som kör inte samtidigt kan dricka starköl. Jag brukar gå till mig själv. Tänk om jag skulle ta mig en öl när jag är ute och åker runt med Hemmansägaren och tittar till lammen, sitta där i pickuppen och sippa medan maken byter batteri på elstängslet och kollar att alla tackor har det bra, redan här misstänker jag att jag skulle stöta på patrull. Om jag sedan skulle veva ner rutan, rapa och slänga ut burken är jag säker på att det skulle ta hus i helsicke, oavsett vem jag var ute och åkte med.
En annan grej är ju att burkarna på vägkanten utgör en stor fara för nötkreaturen. Vid kantröjningen eller snöskottningen slungas burkarna in på åkrarna. Där hamnar de i jordbruksmaskinerna och strimlas sönder till livsfarligt vassa föremål som sedan hamnar i djurens foder. Det sägs att väldigt många koliv skulle kunna sparas varje år om otyget med kastade burkar upphörde.
Jag är inte ensam med min cykel ute på myren, en annan person som cyklar mycket är min släkting farbror Evert, vi två möts ofta. Evert har aldrig haft körkort utan cyklar i ur och skur, även i snöstorm kan man se honom trampa på. Evert, som varit Blåbandist sedan ungdomen, förfasar sig mycket över burkarna. Efter ett långt yrkesliv som lantarbetare på olika gårdar här ute på Sudret hade Evert svårt att bara sätta sig still. Han fann en ny sysselsättning i att samla ölburkar och nu håller han hela Hemse rent plus socknarna runtomkring. Häromdagen berättade Evert att han hittills i år plockat upp 1 567 burkar från vägkanterna! Det är en stor miljöinsats! Efter en knäoperation kunde Evert inte cykla på något halvår eller så och då märktes det direkt hur det packade på med ölburkar i dikena. Vi får hoppas att Evert ännu orkar i många år till, för hur ska det bli sen?