Jag har här tidigare flera gånger hyllat skriv- och läsekonsten. Nu är det dags att ge en eloge till det talade ordet. Kan det talade ordet skrivas? Jomenvisst, läs bara här och lyssna till årets nyårstal.
Retorik, detta missförstådda begrepp, handlar om mänsklig kommunikation. Det talade språket är urformen för all mänsklig kommunikation. Och det talade ordet är alltjämt den helt klart mest överlägsna formen att sprida ett budskap i om du vill övertyga mottagaren.
Ett av skälen till denna överlägsenhet är att budskapet klätt i det talade ordet inte enbart är rationellt eller vetenskapligt. Du ser och upplever även talaren och talaren väcker känslor. Och förnuftet fungerar bäst tillsammans med känslan.
Om inte budbäraren vore viktig varför skulle det då vara så viktigt vem som leder ett politiskt parti? Retorik handlar om att få mottagaren att uppfatta verkligheten på ett visst bestämt sätt för att uppnå vissa bestämda mål. Retoriken är alltså värdeneutral, dett vill säga kan användas i såväl goda som onda syften.
Ok, så dags för nyårstalet – lyssna.
Kära läsare! Vi, det vill säga jag och du som läser dess rader, är välmående. Vi har ett hyfsat bra jobb, är hyfsat friska, har en bra bostad och frihet att resa runt i världen (till Mallis i vart fall) och vi kan säga ifrån när det är för djävligt hemma eller på jobbet. Vi kan till och med köpa huvudvärkstabletter i mataffären (tänk vilka otroliga reformer politikerna har skänkt oss).
Föräldrar (inte ungarna, dem tänker ingen på) kan fritt välja mellan olika skolor. Visst är det underbart. Förr på den onda tiden var alla barn tvungna att gå i en viss bestämd skola. Den var i och för sig en av världens bästa, men vad spelar det för roll när man har frihet att välja en hur dålig skola som helst. Visst är den friheten underbar! Vi har under senare årtionden begåvats med en massa andra friheter också, vi kan till exempel fritt välja, utan att storebror lägger sig i, att bli utan pension på ålderns höst. Visst är även den friheten härlig.
Men vi är ändå rädda och ängsliga. Kan det ha något att göra med att ovan nämnda och andra friheter bara gäller för två tredjedelar av oss i Sverige. En tredjedel mår skit, är fattiga och känner sig utanför. Nej, förlåt det var inte min mening att förstöra efterdyningarna av nyårsglammet.
Den där tredjedelen är ju inte en del av oss. Så dumt av mig.
Det hissar vi:
2015 – nya möjligheter.
Och det dissar vi:
2014 – året då Löfvén och alliansen påbörjade avskaffandet av demokratin.