Jag har fixat en ny lägenhet, bytt bostad, flyttat. Kanske ett snedsteg i ett perspektiv av bostadskarriär. Men även ett snedsteg är ett steg. Mina funderingar har då osökt rört sig mot frågan vad det innebär att ha ett hem.
Ett hem är uppenbarligen något annat och mer än en bostad eller en lägenhet eller ett hus. Ett hem är en plats som inte bara har en fysisk beskaffenhet. Ett hem är också en känsla. En känsla av förankring i tillvaron. En fast punkt som skänker trygghet. Hemmet utgör en utgångspunkt inte bara för resor i yttre bemärkelse utan även för resorna i ditt inre. Hemmet är också avstampet för en plats och delaktighet i samhällslivet i stort. Ett hem kan liknas vid trädets rot. Det håller oss fast, även när det stormar. Och då kan trädkronan nå oanade höjer, fritt svävande med överblick över livets alla skeden och skeenden. Det innebär att jag kan vara borta från mitt hem långa tider. Hemmet har ändå en mycket viktig funktion att fylla – i mina tankar. Som sagt; ett hem är en känsla och en för oss människor viktig sådan.
Mot denna bakgrund är det sorgligt att behöva konstatera att så många människor i vår värld saknar ett eget hem. De har inte tillgång till denna grundläggande känsla av å ena sida en fast och trygg utsiktsplats och å den andra den därmed förenade känslan av delaktig, överblick och frihet. Bara i vårt rika land är många hemlösa. Det är också många unga som tvingas till ”kvarboende” hos föräldrar eller till tillfälliga boenden med resväskan ständigt packad. Det senare är just ett exempel på att man har ett boende, men inget hem. Och vi ska då inte tala om alla nyanlända som vi skamligt och känslokallt föser ihop på nedgångna förläggningar som det inte skulle vara tillåtet att sätta fängelsedömda i. Dessa människor – om några – skulle givetvis erbjudas särskild förtur till moderna och funktionella boenden – så att de direkt i det nya landet fick ett hem. Hälften av alla ”integrationsbekymmer” skulle då också vara lösta.
Gamla ordspråk träffar inte sällan fel när man applicerar dem på nyare tider. Men ordstävet ”egen härd är guld värd” håller alltjämt!