Jag letar upp mitt gamla gymnasiebetyg och påminns om att jag bara hade tvåa i fysik på den naturvetenskapliga linjen och tänker att det förmodligen är därför jag inte riktigt förstår vad nyss avlidne stjärnfysikern Stephen Hawking menade när han under en föreläsning jag hörde delar av på radio sade att den som vill undersöka ett svart hål bör välja ett stort svart hål.
Hålet bör, hör jag sedan, väga flera miljarder gånger mer än solen om det ska vara någorlunda angenämt att hoppa in i detta. Ju mindre hålet är och väger desto större risk är det att kroppen dras mitt itu, nämligen. Det är en ganska surrealistisk bild.
Detta skapar i sin tur ett antal följdfrågor, som: Hur kan ett hål faktiskt kan väga så mycket? Den första tanken är att ett hål rimligen inte väger någonting alls. Mer: Hur mycket väger solen? Och hur mycket är egentligen en miljard?
Ett svart hål är en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att varken strålning eller materia kan lämna den, ”svart” för att det drar till sig ljuset, ”hål” för att det slukar allt i sin närhet, läser jag på Nationalencyklopedin.
Men en miljard, hur mycket det verkligen är, det vetefan.
Det finns så mycket man (läs: jag) inte förstår. Det är något vi tvingas inse under livet, ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur lite vi faktiskt vet och hur oändligt mycket kunskap det finns att ta till sig för den som vill och orkar.
Så mycket man (läs: jag) inte förstår. Varför vissa sätter igång bilens blinkers först i samma sekund som de svänger och hur bensinen kan vara så vansinnigt mycket dyrare om jag vill köra till grannstaden en söndag eftermiddag istället för mitt i natten.
Men å andra sidan var jag ingen mönsterstudent men det har gått hyggligt ändå. Jag har gjort några intervjuer med fysiker och astronomer genom åren men när jag citerat dem har jag aldrig egentligen förstått vad de sagt.
Morbror Sven luktade grogg, cigaretter och hade nätundertröja och är nog den person som uttryckt sig allra mest begripligt. När jag frågade honom något om rymden när jag var liten sade han ”Tänk inte för mycket på det, pojk, för då blir du halvyllen”.
Så därför tänker jag faktiskt inte särskilt mycket på det.
Men 30 kronor litern, eller var det blir, för att köra till eller från den plats där jag bor och är skriven på de tider som passar mig bäst på den enda väg som finns till resten av Sverige, det tänker jag en del på.
Jag tänker på om det vore så mellan, säg, Oskarshamn och Kalmar. Vill du åka över helgen kostar soppan multum, varför inte hälsa på farmor på tisdag istället?