Alla kan göra världen en aning bättre

krönika Magnus Ihreskog2015-11-21 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det bästa med att världen är i kaos är att det faktiskt är möjligt att göra den bättre. Le mot någon främmande, lägga en tia i en bössa, säga ”välkommen hit till oss” och mena det från hjärtat, vilket de flesta också verkligen gör.

Till och med den gamla klassikern att hjälpa en tant över gatan funkar bra. Vi har möjlighet nu att visa våra goda sidor, mot alla.

En nära vän från barndomen, Stefan, köpte skivan ”Sandinista” med The Clash när den kom ut 1980, vilket tände hans vetgiriga gnista. Sandinisterna, den Nicaraguanska befrielsefronten.

Sedan har han i hela sitt yrkesliv kommit att arbete med syd- och latinamerika. Som författare, som föreläsare, som förmedlare av kunskap, möten och hjärta mellan två världsdelar.

Just nu befinner han sig i Ecuador, varifrån han nyligen postade följande inlägg på Facebook:

”Så har jag lämnat över pengarna från Spjutstock. Det blev en fantastisk dag på skolan och barnen i sina lånade kläder var så uppspelta och ville så gärna framföra sin teater att vi fick lägga om programmet. En pappa grät: För första gången på nio år vågade hans son utföra något framför andra människor.

Pengarna kommer bland annat att användas till att köpa in ett par datorer och till musik- och teaterworkshops. Plus att vi nu kommer att utvidga till byar runtomkring Otavalo som överhuvudtaget inte får någon kulturundervisning annars. Hittills har några av medlemmarna i Kallampa gjort detta helt ideellt.”

Kallampa. Spjutstock. Projekt Kallampa i staden Peguche i Ecuador som för en lokal kamp för medmänsklighet och kultur. Spjutstock, den lilla, lilla minifestival min vän varje år i absolut enkelhet ordnar på sin gård i lilla byn Spjutsbo i Dalarna.

Dit kommer vänner med gitarrer och öppna sinnen, umgås, möts och bidrar med slantar som i år blev till många tusen kronor.

Jag spelade själv några sånger där i somras, det kändes viktigt, men mest av allt var det roligt. Bland annat sjöng jag duett med Annica Boller, som en gång var gift med Ted Gärdestad. Jag för in det under rubriken ”oväntat”.

Alla kan göra något för att fylla världen med värme. Till och med rockmusik kan påverka till det bättre. Det min barndomsvän åstadkommit är beviset på det. En skola för funktionshindrade barn på andra sidan jorden får nu genom kultur, genom sång, musik och teater, möjlighet att bygga sitt självförtroende.

I tider av kris är kulturen det viktigaste. Där så väl som här. Möten, sång, musik, litteratur, poesi, samtal. Amen.

Läs mer om