Hu vad jag hatar tv-programmet Debatt. De få gånger jag av misstag hamnar framför det måste jag välja om jag vill se eller höra. Jag kan absolut inte både titta och lyssna på programmet, det är för plågsamt. Jag får välja mina sinnen.
Med huvudet nedborrat i en kudde lyssnade jag i förra veckan till en debatt i programmet som handlade om herrhockey. Herrhockey blir tydligen en farligare och farligare sport med fler och allvarligare skador och nu debatterades huruvida herrhockeyn skulle må gott av att snegla lite åt damhockeys grej. I damhockeyn sades fokus ligga på bra skridskoåkande och framförallt snyggt spel. Mycket närkamper och hårt spel, men inget våld och inga tacklingar. Fokus på själva sporten alltså, som i de flesta andra sporter.
Nu satt där ett antal män och skruvade sig besvärat i plaststolarna. Någon menade att det inte var tacklingarna som var problemet utan typ att alla spelare måste lära sig att UNDVIKA tacklingar, alltså, det var typ ens eget fel att man blev tacklad. En annan tyckte ABSOLUUUT INTE att bra damhockey var tråkigt att kolla på, men alltså, herrhockeyn kommer ju att förlora publik och där med pengar om våldet förbjuds. Till och med Djurgårdens lagläkare verkade tycka att det var värt lite skallskador. Bara tacklandet får fortsätta!
Ingen sa högt vad alla egentligen menade. Ingen sa att herrhockeyn absolut inte kan TA EFTER damhockeyn för att killar inte vill vara som tjejer. Män kan inte göra sånt som kvinnor gör. Pojkar kan inte göra sånt som flickor gör. Det måste ju finnas en SKILLNAD oss emellan, för hur ska männen annars kunna fortsätta sitta på all makt?!
Kvinnor kunde börja använda byxor, men män kommer aldrig någonsin att kunna börja använda klänning. Kvinnorna kunde börja arbeta, trots att arbete ansågs vara männens grej. Men män kan aldrig bli huvudansvariga över hem och barn. De kan inte gå ner på deltid ens. Knappt vara föräldralediga och knappt vabba. Flickor kan ha blått, men pojkar kan inte ha rosa. Flickor kan spela fotboll men pojkar kan inte gå på danskurs. Flickor kan vara arga, men pojkar kan inte gråta. Män kan inte göra saker som kvinnor traditionellt gör, för det skulle ju vara lite som ett ERKÄNNANDE att kvinnor på något sätt är rätt ute. Och det funkar inte när samhället är baserat på att det är vi kvinnor som ständigt är i behov av att lära oss av och ta efter männen. Vi som är de ofullkomliga och männen de fullkomliga.
Och så offras de, en efter en, av sin egen manlighet. Hellre skallskadad till döds än att vara som en tjej. Hellre ensam på dödsbädden än att anstränga sig för att blir en lika viktig förälder som frun. Hellre gå runt med skavsår kring penis efter decennium av alldeles för tighta jeans än att dra på sig en kjoljävel och släppa härligheten fri.
Hellre ständigt på toppen vad gäller självmord, ohälsa och kriminalitet än att ge kvinnor rätt och eventuellt försöka efterlikna oss. Hu vad sorgligt det är.
Mejl: jenny_thomasson@hotmail.com