Det var en gång två företag och en allmän institution. En dag kände de tre att NU tar vi och gör någonting tillsammans! Eftersom två i gänget var i bokbranschen kom temat kring det gemensamma evenemanget sig ganska naturligt.
– Nu vet jag, utbrast arrangör ett, vi gör en författarkväll!
Nu föll det sig så lyckligt att den tredje arrangören satt på en stor och vacker lokal som de tre kunde använda sig av. Nu återstod bara att fixa författare.
Arrangör ett – En författare som är självklar är ju Nationalskalden. Han har Gotlandsanknytning, är otroligt känd och välläst även bland de som inte är fullt lika intellektuella. Han rullar med den breda massan! Honom ska vi ha!
Arrangör två – Sedan måste vi ju ha han som med att säkerhet kommer att bli FRAMTIDENS nationalskald också! Han som har ÄNNU MER Gotlandsanknytning, är UNG och sådär lagom djup och svår! Honom ska vi ha!
Arrangör tre – Då tycker jag att den naturliga uppföljningen på era val blir en författare som faktiskt ÄR gotlänning på RIKTIGT. Även det en MAN och DESSUTOM så har han ju samma NAMN på Nationalskalden! Piffigt! Honom ska vi ha!
De tre arrangörerna var riktigt nöjda med sina val. Av tusentals författare i Svea rikes land tyckte de nu att de hade fått till en riktigt bra blandning i form av tre män med Gotlandsanknytning. Jättefint! Nu fattades bara någon som kunde leda samtalet mellan de tre männen.
Arrangör ett – Jag vet! Vi tar en till....MAN!
De tre var nu mycket nöjda och blev ännu nöjdare när samtliga inbjudna män tackade ja till att medverka. Det fanns bara ett litet moln på de tres soliga himmel:
Arrangör ett, som var på gång att lägga statliga resurser på kalaset, höjde ett darrande finger – Ni tror inte att folk kommer att tycka att det är konstigt att vi inte har bjudit in någon sån där...ni vet....*viskande*..kvinna..?
Oj då! Det hade de andra inte ens tänkt på. Hur skulle de lösa det här problemet med den andra sidan av mänskligheten där tusentals representanter också ägnar sig åt att skildra världen i skrift.
Arrangör två – Ame asså... De vinner typ aldrig några Nobelpriser och ärligt... ska vi sitta en hel kväll och lyssna på en sån där...*viskande* kvinna... som pratar?
Arrangör tre – Precis. Och alltså. Det här är en FÖRFATTARkväll, inte en KVINNLIG FÖRFATTARkväll...
Arrangör ett – Ja men just det! Det har ni rätt i! Och skulle nu någon komma på tanken att uppröras av vårt underbara evenemang så skulle det väl i såna fall vara den där surfittiga krönikören på GT som skriver något bitchigt och det kan vi ju leva med!
Och så fick det bli. Det kom jättemycket folk till kvällen, hungrande efter att få ta del av män som pratar om saker som är viktiga för dem. Alla var glada. Utom en.
Snipp snapp snut så var sagan om de tre arrangörerna som arrangerade en manskväll men kallade det för en författarkväll slut.
mejl: jenny_thomasson@hotmail.com