Jag tycker inte att män ska ha rätt att fatta beslut gällande abort. Eventuellt kan män få tycka vad de vill om abort, men aldrig någonsin ska mäns åsikter kunna leda till konsekvenser vad gäller abortlagstiftning och annat.
Detta grundar jag i det enkla faktum att det gäller kvinnors kroppar. Kvinnors kroppar och kvinnors liv. Beslutet huruvida ett barn ska få födas eller inte ska alltid vara kvinnans. Som sagt, män får gärna tycka. Önska. Men kvinnan bestämmer. För det är vi som skapar livet. Vi som bär livet. Och vi som tar hand om barnen i störst utsträckning. Det är våra liv som påverkas mest. Våra löner som blir eftersatta. Våra pensioner som blir eftersatta. Våra kroppar som slits och förbrukas. Vi som vabbar. Vi som är föräldralediga. Det är vi som offrar. Och ingen ska tvingas göra det offret. Det ska vara frivilligt. Oavsett hur klantig man har varit.
Det vilar ett sådant enormt klassförakt och kvinnohat hos abortmotståndare. Det handlar så mycket om synen man har på dessa kvinnor som av misstag blir gravida. Slarvmajorna som inte tar hand om sig. Slarvmajorna som ligger med folk åt höger och vänster. Slarvmajorna som kanske var fulla. Slarvmajorna som sket i allt. Slarvmajorna som inte hade kontroll och fokus under samlaget. Slarvmajorna som försätter sig i situationer där de riskerar att bli våldtagna. Slamporna. Åh hur man föraktar dem. Och det är galenskap att skapa lagar baserade på förakt.
Ingen tänker på män och deras spermier. Någon föreslog att istället för abortförbud borde vi införa obligatorisk vasektomi istället. Låta män frysa in sina spermier och sedan knipsa av alla sädesledare helt enkelt. Så slipper vi oönskade graviditeter. Men tanken på att män skulle behöva ta ansvar för reproduktionen är ännu oerhört långt borta. Inte ens hormonella preventivmedel för män är på tapeten ännu.
Vi har överlag så otroligt långt kvar till män och kvinnors sexualiteter blir jämlika. Män våldtar kvinnor, män köper kvinnors kroppar för pengar, män behöver inte ta reproduktivt ansvar, synen på män och kvinnors som har sex är fortfarande så otroligt ojämlik. Vi har med andra ord så oerhört lång väg att vandra och vi ska framåt. Inte bakåt.
Lyckligtvis är abortmotståndet lågt i Sverige och experter säger att vi inte behöver oroa oss vad gäller vår abortlagstiftning, ännu. Kanske för att vi inte är så särskilt religiösa här. Kanske för att vi kommit långt vad gäller jämställdhet. Kanske för att vi är klassmedvetna. Kanske för att vi föredrar jämställt sex framför ångestsex som Alabamaborna eventuellt kommer att få ägna sig åt framöver. Hur som helst. Jag är glad åt att bo i Sverige i dagar som dessa.