Stadsträdgårdsmästare Pernilla Johansson är en kul och idérik tjej. Det var hon som såg till att vi fick hängmattor och blomsterkärror i stan. Just nu bygger hon trappor ner till havet på Södra hällarna. Vad som väntar nästa sommar är en hemlighet. Hur hon lyckas genomdriva sina impulser, i dessa ekonomiskt kärva tider, är för mig en gåta. Men även solen har sina fläckar. Stadsträdgårdsmästarens idé om att riva stängslen runt koloniträdgårdarna är inte genomtänkt. Här är det dags att hon konsulterar sitt förnuft. Tanken är att dessa ska vara tillgängliga för allmänheten. Varför det? Vissa lottinnehavare har lagt stora belopp på sina täppor i form av näringsrik jord, plantor, träd, buskar, blommor och en röd liten stuga. Väl värt att inhägna. Nu ska vem som helst kunna klampa in i idyllen. Hur mycket lön för mödan lär den flitige odlaren få? Finns det något kvar att skörda bland nedtrampade växter, ölburkar och annat skräp? Säg den villaägare som skulle tillåta något sådant.
Nu ska det handla om min jordafärd. Datum är inte bestämt men själva ritualen är spikad. Stefan Larsson ska fungera som officiant. Han gjorde det på min lillasysters begravning. Har aldrig tidigare, i sammanhang som detta, upplevt något så storslaget. Han hade satt ihop ett musikaliskt program bestående av melodier som förknippas med Elvis Presley, Hank Williams, Willie Nelson och John Fogerty. Enda gången Jesus nämndes var i en gospel som The King hade på sin repertoar. Stefan Larssons djupa röst och gitarrspel fick en sorgesam stund att lyfta till alptoppars höjd.
Måste i detta sammanhang få nämna den förvirrande kristendomsundervisning man bestods i Barlingbo småskola. Jag blev aldrig klar över hur en baby som föddes på julafton hunnit få skägg, långt hår och en fullvuxen mans kropp när han spikades upp på korset några månader senare. I vuxen ålder började jag fundera över nattvarden. Man ska dricka Jesus blod och knapra i sig en bit av hans lik. Lätt äcklad avsade jag mig medlemskapet i Svenska kyrkan.
Avslutar med lite modern rubriksättning. Slående citat ska alltid lyftas fram och locka till läsning. Vårt senaste ingifte i Bernadottefamiljen fick frågan vad hon tyckte om att bli prinsessa. ”Jättefantastiskt” svarade jäntan. Jösses, undrar vad hon ska dra till med när det avslöjas att hon är på smällen? Om nu motorprinsen hinner med någon fortplantning mellan racerloppen. Vidare har vi två flickor som representerade Moder Svea vid senaste VM:et i friidrott. Med skiftande framgång av citaten att döma. ”Känns sjukt najs”, sade den ena. ”Jag var ganska förstörd i går”, sade den andra.