Modet sätter käppar i hjulen

Krönika Ingvar Andersson2015-08-15 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inget varar i evighet, ej heller gymbrallor. Mina hade hängt med, jag vet inte hur länge. Men jag vet att de inhandlades, via ombud, i Tyskland före Berlinmurens fall. Ja, kanske till och med innan den byggdes. Nu kunde man skymta rumpan genom det flortunna tyget, till förfång för bakomvarande atleter. Med risk för att sprida den speciella doften av bristande hygien eller andra mindre angenäma kvalmigheter, så var det dags att förnya. Innan man blev portad i Håkans källare.

Trampade bort till den stora sportaffären intill Ica-Maxi och efterfrågade ett par träningsbyxor modell långa och rymliga. Det var som att dra ner en rullgardin av betong. Dagens sportkläder ska nämligen sitta som korvskinn, ja som våtdräkter ungefär. Det gick helt enkel inte att uppbringa ett par av äldre modell. Enligt expediten finns det ingen anledning att lagerföra varor som inte efterfrågas. Olika typer av kortbyxor fann det gott om, både tighta och vida. Men nu är det som så att jag blev kvitt kortbyxorna när jag började ettan i Barlingbo skola. Sedan dess bär jag alltid brallor som når ner till skorna.

Hojade vidare och hamnade i sportvaruhuset, snett emot Rusta. Ett sista försök innan det var dags att kolla loppisutbudet. Där blev jag lika förbryllad som en ko som betar konstgräs. Redan utanför affären hängde flera par av ”min modell”. På insidan ännu fler. För den skull saknades inte den moderna korvskinnsmodellen. Det var bara att välja och vraka. När jag ändå var där så köpte jag även ett nytt linne för 79 kronor. Så nu är man ekiperad för tuffa Bodypump-pass. Åsa Hedqvist skall utmanas. Vem ska först klara ”utfallen”, med ett leende på läpparna?

Så kom den då till sist. Sommaren. Almedalsveckan var strålande, liksom Medeltidsveckan och sedan har det bara rullat på. Med bevattningsförbud som ett brev på posten. Man har kunnat bunkra D-vitamin i massor. Under juli irrade turisterna runt som invånarna i en omrörd myrstack. Det var omöjligt att ta sig över Söderväg. En sak som jag förundras över. Varför är bilköerna lika långa åt båda hållen? Hur kan alla dessa bilister, så att säga, ha hamnat på fel ställe? Eller tror man att vädret är bättre åt det andra hållet? Husbilar, som parkerar lite hur som helst och var som helst, har det varit gott om. ”Penisförlängarna”, små taklösa sportbilar, oftast framförda av äldre viagraberoende män, har i det närmaste lyst med sin frånvaro. Tror jag det, glida runt oskyddad, en sommar som denna. Man har dock sluppit både soleld och getingar.

Hej då! Varför lägger man till detta ”då” när man skiljs åt?

Krönika

Läs mer om