Så blev man då förmodligen den siste, född innan senaste millenniumskiftet, som införskaffade mobiltelefon. En silverfärgad Iphone nummer sju. Snygg, om jag får säga det själv. Anledningen till detta nyförvärv stavas swish. Har förstått att man snart inte klarar sig utan denna finess. Kontanter hör medeltiden till verkar det som. Efter en hel del support från både tekniskt kunniga och tålamodiga personer så kan jag swisha pengar. Problemet är bara att mottagarna inte fattat att ”provsändningarna” skulle returneras, helst multiplicerade med tre eller fyra.
För övrigt är finesserna många och onödiga. Ska man ringa, men trycker på fel knapp, så står man öga mot öga med den man ringer till. Hur kul är det att se tandläkaren himla med ögonen när man tvingas erkänna att man, än en gång, föll för frestelsen och köpte seg gräddkola på Kräklingbo marknad..? Vattenpass och kompass har heller inget med telefoni att göra. Går man en promenad och har mobilen i fickan så får man vid hemkomsten veta hur många steg man taget och vad det bli omräknat i kilometer. Som om det inte skulle kännas i benen.
Höll på att glömma. Kameran. Mobilen är utrustad med en kamera som fungerar både till stillbilder och till film. Skärpan i den lilla optiken är imponerande. Har redan spelar in ett antal kortfilmer. Kanske inte av Bergmankvalitet beträffande innehållet, men skärpan och ljuset skulle ha vunnit gillande hos den gamle mästerfotografen Sven Nykvist.
Vill man ha en god drink i sommarvärmen så är utbudet överväldigande. Den som väljer något som luktar och smakar som Chanel no 5 får stå sitt kast (fast på andedräkten finns inget att anmärka), liksom den som väljer en mixtur av Loranga och byxvarm vodka. Andedräkten ska vi inte tala om.
Kallt vatten är att föredra i alla lägen. Annars så riskerar man att vakna upp dagen efter med ett huvud som känns som en övergiven badboll på en regnig sandstrand i oktober. Men så uppkommer lägen då man vill unna sig något extra. Något svalkande, men som inte leder till att man blir full som ett vårdike. Det ska finnas en alldeles utsökt drink som heter Mojito. Jag knallade rakt över gatan. Och knallar jag rakt över gatan så hamnar jag antingen i Hotel Kokolokos pool eller i någon av hotellets barer. Jag hamnade inte i poolen.
Utländska ord kan vara knepiga. Fick för mig att drinken hette Moskito. Bartendern fann det mycket lustigt och det tror jag det. Den drink jag beställde är i realiteten en asiatisk stickmygga. Nåja, det ska väl vara sting i en drink, men det finns gränser. Det fick bli ett glas isvatten. En Titanic.