I Seattle är det lagligt att röka marijuana.
Det är trångt inne på en av stadens hippaste klubbar, inrymd i vad som vid första anblicken förefaller vara en rivningskåk med all sin graffiti. Ett par trappor upp sitter Steve med en vattenpipa, vi kan kalla honom så, eftersom han vill vara anonym. Trots att det sedan i delstaten Washington sedan 2012 är lagligt att sälja marijuana.
Jag köar för att prata med Steve. Han berättar att affärerna går lysande, 3 dollar för en dos med vattenpipan, 5 dollar för två. Och det handlar om” toppkvalitet, gorilla glue 4 concentrate dabs”, säger Steve. Vilket säger mig absolut ingenting.
Legaliseringen märks också i gatubilden med uppenbart höga missbrukare som vinglar omkring på trottoarerna. Det är ingen upplyftande syn. Seattle har också drabbats av den heroinvåg som sveper över USA och som dödar allt fler amerikaner. I King County, dit Seattle tillhör, dog 156 personer 2014 av överdos av opiater, en ökning med hela 60 procent från 2013.
Men svensk narkotikapolitik är inget att skryta med i USA. Enligt EU:s narkotikamyndighet, EMCDDA, har Sverige – efter Estland – de näst högst narkotikadödsfallen per invånare i EU. Siffran har dock ifrågasatts, med hänvisning till att det råder skillnader i hur statistiken tas fram i olika länder.
Till skillnad från i Sverige förs det i USA en debatt om att avkriminalisera missbruket av narkotika. En orsak är de överfulla fängelserna: Inget annat land i världen har så stor andel av sin befolkning bakom lås och bom som USA: 2,2 miljoner personer.
Hillary Clinton säger att hon vill göra slut på ”massfängslandet”, prioritera rehabilitering av narkomaner och avkriminalisera vissa typer av narkotikabruk. Minnesgoda amerikaner påpekar dock att det var under Bill Clintons ”War on drugs” som antalet fångar ökade dramatiskt. Med 673 000 ytterligare fängslade amerikaner överträffade han både George Bush och Ronald Reagan.
Nej, jag tror inte på att legalisera försäljning av marijuana. Däremot borde inte missbrukare straffas för sitt beroende. Det skulle också frigöra resurser från vår underbemannade och ansträngda poliskår. Och så vill jag framhålla den ideellt arbetande kampanjgruppen mot Spice på Gotland som gjorde ett fantastiskt jobb.
• För övrigt noterar jag att min tidigare journalistkollega Peter Wennblad, fritidspolitiker (M), ”skäms” över att han inte har haft tillräckligt med ”koll” på kaoset på Högbyskolan i Hemse. Då ska väl media också skämmas.