En resa: Olidlig morgonmusik. Rädda Antarktisk? Krama! Här trivs SD. Tre år sen, men hon minns. Fem ”steg” till Oskarshamn.
En reseberättelse.
I den tidiga morgonen kör jag mot Visby och färjan till Nynäshamn. Så här dags brukar det spelas vilsam vacker musik på P 2. Men inte nu. Det låter som en kombination av en plåtslagarverkstad, demolering av ett piano med slägga och ”Släpp ut kattjäveln!” Så vedervärdigt att jag känner mig tvungen att lyssna till slutet, från Burgsvik till Hablingbo. 19 kilometer.
Där möter, tack och lov, ett stillsamt pianostycke av Chopin.
Jag ska till Malmö och besöka två söner. Först tänkte jag ta färjan till Oskarshamn och sen köra bil till Malmö, men jag lämnar bilen i Visby och tar tåget från Stockholm. Påverkad av debatten om bilavgasernas inverkan på istäcket i Antarktisk? Eller av obehaget att sitta och köra bil genom de älgtäta småländska skogarna?
Utanför Centralstationen i Stockholm sitter en man och håller upp ett stort målat plakat. ”Staten torterar människor med utrustning i min kropp”, står det.
Ingen, inte ens jag som normalt är en nyfiken typ, stannar och frågar vad som hänt.
På perrongen ser jag en ung kvinna som ska med ett tåg mot Hallsberg. Hon är oerhört vacker. Men hon ser mycket, mycket ledsen ut. Jag går fram till henne.
– Hej, jag heter Bernt. Det här är inget raggningsförsök, det är jag alldeles för gammal för. Jag vill bara säga att jag tycker att du är mycket vacker. Hon tittar på mig, ler, kramar mig och börjar gråta.
– Tack, tack, du anar inte vad det betyder för mig just nu!
Så när ni ser någon som ser ledsen ut. Krama!
En trevlig stad, Malmö. Många invandrare, men ändå ganska lågt SD-stöd i riksdagsvalet. 17 procent. I alla fall lågt jämfört med många orter på den skånska landsbygden. I 19 av 33 kommuner fick SD flest riksdagsröster och traditionellt främlingsfientliga Sjöbo blev landets starkaste SD-fäste med sina 39,4 procent.
På kvällen går jag till sportpuben Sir Toby för att titta på Hammarbys match mot Elfsborg. Stadens Hammarbyfans har normalt ett eget långbord, men den här kvällen spelar också Malmö FF mot IFK Norrköping. Vi hammarbyiter hänvisas därför till två små bord utanför toaletterna. Servitrisen kommer för att ta upp beställning.
– Har du inte ditt barnbarn med dig idag? säger hon.
För drygt tre år sen var jag här med Laban, barnbarnet. Då gällde det EM-kval mot Danmark.
Tre år sen!
Och nu är jag på väg hem. Tåg mot Stockholm. Byte i Nässjö. Buss till Vimmerby. Buss till Verkebäcksbron (där har jag nog aldrig varit). Ytterligare en buss, nu direkt till Oskarshamn. Jag och en ung kvinna från Fole, som ska hem och begrava sin farfar, är bussens enda passagerare.
Tåg, tåg, buss, buss, buss. Hur mycket arktisk is har jag räddat? Färjan 21:10. I Visby 00:20. Hämtar bilen, är i Burgsvik någon gång vid tvåtiden.
En resa.
bison.gotland@telia.com