Lära sig spela dragspel innan man dör. När Hemse var en ö. Gallupen ”Fråga Storsudret”. Kalle Fritz blogg är gratis.
Plötsligt står där en kvinna utanför dörren och vill köpa mitt dragspel.
Någon gäng händer det väl att någon knackar på och vill sälja. Fisk till exempel.
Men köpa? Mitt dragspel!
Jag bjuder in henne, en kvinna i den gryende överåldern, några år yngre än jag. Hon berättar att hon ganska nyligen flyttat till Burgsvik och här tänker hon bo kvar tills hon dör. Men innan dess vill hon lära sig spela dragspel.
Jag säger att jag förstår, för jag har ju tänkt likadant, men ännu inte kommit längre än till halva ”Dansen på Svinnsta skär”. Och knappt det, för det låter så illa.
Det var många som hörde av sig och förklarade varför alla, utom jag, numera säger ”på Hemse” istället för ”i Hemse”, som jag tycker det ska heta.
En sammanfattning:
”Anders R Johansson försökte nån gång reda ut det i Haimdagar. Han trodde att det hade med hamnplats att göra. Men det stämmer ju inte för Hemse. Och man säger inte ”på” om Roma eller Lärbro... I min barndom i Levide sa alla ”pa Hemse”. Eller ”pa Klinte”. Jag tillbringade somrar i Hamra på 40-talet. Där hette det ”ner pa Bussveiki”. Mina elever i Slite realskola på 60-talet sa ”pa Slite”... Det äldre namnet på Hemse är Hemsö. Socknen var en gång en ö, omgiven av stora myrmarker som långa tider av året låg under vatten. Myrarna dikades ut på artonhundratalet och när poststationen öppnades i mitten av det seklet fanns redan ett Hemsö i Sverige. Därför fick orten på Gotland ändra namn”.
Mitt nystartade gallupinstitut ”Fråga Storsudret (plus eventuellt ibland ytterligare några)” kan nu redovisa sin första undersökning. Tio personer har svarat på ”Varför är den militära upprustningen bra för Gotland?” 1: Fler arbetstillfällen. 2: Ryssen.
Svar: 1.Sju. 2.Två. En förstod inte frågan eftersom han glömt sin hörapparat hemma.
Därmed anser jag att det är statistiskt bevisat att majoriteten tycker som jag.
Läser en mycket bra blogg av Kalle Fritz .”En ung tjejs berättelse” är rubriken. Den handlar om en 20-årig tjej som haft en, minst sagt, stökig och destruktiv uppväxt, men som nu tycker livet är helt fantastiskt.
Bloggen finns på helagotland.se och kan läsas av alla. Min och andras krönikor är däremot belagda med ”läsförbud” för den som inte är prenumeranter på tidningen, eller som inte vill betalar extra för att få läsa krönikorna. Men Kalle Fritz är gratis.
Läs!
– Har du ett pianodragspel?
– Knapp! svarar jag.
– Nej, då får det vara, säger kvinnan, som vill lära sig spela dragspel innan hon dör.