År 1994 uppmanade posten ungdomar att skicka brev till sig själv i framtiden. Nu har tjugo år gått och brev skrivna för tjugo år sedan börjar nu trilla in hos de numera medelålders avsändarna. Jag var för ung det året, så jag gör det nu istället.
Hej Jenny.
När du skrev det här var det bara några månader kvar tills du skulle fylla 30. Du hade en viss ångest inför det och du tänkte ganska mycket på döden. Därför får jag gratulera dig till att du faktiskt nu är vid liv och läser det här brevet, några månader innan du ska fylla femtio!
Här om kvällen pratade du och din man om att trettio år måste vara den optimala åldern. Man har passerat de jobbiga tonåren och även den sökande tjugoårsåldern. Man har börjat få ett hum om hur man tänker sig och vill ha livet och man gör vad man kan för att nå dit. Man är ännu hyfsat snygg, stark och pigg. Man är on top of the world faktiskt. Jag undrar hur det känns när man är femtio..
Du har tre barn hittills och som sig bör är du skräckslagen inför alltings skörhet. Du kan inte riktigt fatta att just DU skulle få tre friska, starka barn och ett vackert äktenskap och du tänker att det är lite för bra för att vara sant. Du går och väntar på att något dåligt ska hända och du vågar inte riktigt se framåt.
Du har precis legat sjuk en vecka och då tuggat i dig två säsonger av serien Nashville som ligger på en av de film och serie-tjänster som ni har i er tv. De senaste åren har du sett så sjukt många serier att du nästan skäms för det. Du och din man älskar att tugga i er serier. En gång, när sista säsongen av serien Dexter släpptes, skickade ni iväg barnen till mormor en hel helg och låg från fredag till söndag med neddragna gardiner och åt hämtmat och glodde på tv. Ibland pausade ni för hångel.
Det har precis varit val i Sverige. Det var jobbigt, tyckte du och nu när valet är slut vill du aldrig mer tänka på politik någonsin. Sverigedemokraterna blev Sveriges tredje största parti. Hoppas att du har glömt bort dem när du läser det här. Gudrun Schyman är kanske bortgången, men henne har du nog inte glömt.
Du ska inte vara ledsen över att barnen har flyttat ut förresten. Det är nu du ska skaffa den där lilla lilla hunden och börja gå matlagningskurser och odla perenner utefter helvite. Ni ska resa också, du och din man. Förhoppningsvis har du redan varit i USA, men dit åker ni nog tillbaka. Jag tror att jag passar där. Åk till Ryssland också och alla andra platser du sitter och drömmer om framför dotterns världsatlas.
Håll sjuåringen och sjuttonåringen i dig vid liv. Tänk på dem ofta. Trettioåringen också. Han hade fel han som sa att det som varit har varit. Det stämmer inte. Du är precis samma nu som när du var sju år och sjutton och trettio. Man ska inte lägga saker bakom sig, särskilt inte sig själv. Om man vill vara hel måste man ha allt med sig.
Jag hoppas du får vara lycklig. Och vid liv.
jenny_thomasson@hotmail.com